I studien har svenska, norska och amerikanska miljöforskare samarbetat. De har tillsammans analyserat 1 655 kulor som avlossats av jägare i Sverige, Norge och Finland.
– Det är första gången i världen som någon har plockat ut kulor från skjutna älgar och mätt tappet av metall, säger Jon Arnemo vid SLU:s institution för vilt, fisk och miljö i Umeå, till Folkbladet.
Diskussionen kring blyammunition och vilken påverkan den har på viltkött och de som sedan äter av det har varit igång i flera år. Men nu har forskarna för första gången mätt hur mycket bly det blir kvar i köttet.
Mer bly kvar i slaktkroppen
Forskarna har räknat ut, baserat på att jägarna i de tre länderna under 2013/2014 skjutit 166 000 älgar, att det deponeras 690 kilo bly i slaktade älgkroppar, jämfört med 21 kilo koppar från kopparkulor.
De har också kommit fram till att deponeringen är upp till sex gånger högre när viltet skjutits med en blykula jämfört med en kopparkula.
Enligt en enkätundersökning som jägare fått svara på så använder 90 procent av dem blykulor medan tio procent använder kopparkulor.
”Genom att byta till kopparkulor skulle jägare kunna eliminera en betydande källa till blyexponering hos både människor och de asätare som tar hand om slaktavfallet”, skriver SLU i ett pressmeddelande.
Uppmanar till noggrann skotthålsrensning
Svenska Jägareförbundet har efter att studien offentliggjorts gått ut med en uppmaning till jägare att göra en noggrann skotthålsrensning, skriver Folkbladet.
– Om man hanterar viltet på rätt sätt, det vill säga gör en rejäl skotthålsrensning, minimerar man risken med bly på ett avsevärt sätt, säger Mikael Karlsson, jaktvårdskonsulent i Västerbotten, till Folkbladet.