• Jaktkryssningen

Jägare vill freda de ”snälla” Galvenvargarna

AktuelltPublicerad: 2010-11-23 17:54

De vargar som lever i Galvenreviret i Hälsingland har inte attackerat eller dödat en enda jakthund. Även om löshundsjakten minskat finns det fortfarande jägare som släpper sina löshundar i reviret. Nu höjs också jägarröster för att de ”snälla” Galvenvargarna inte bör jagas vid framtida licensjakter.
– Då är det bättre att skyddsjaga dem om de skulle börja ställa till problem, säger stövarjägaren Erik Jonäll i Ryggesbo norr om Edsbyn.

Före det nuvarande vargparet, där hanen är den ryske invandraren Pessinki, fanns en ensam tik i området. Hon dödade en drever och skadade en gråhund. Men det nuvarande alfaparet och deras avkommor har inte gett sig på några hundar inne i Galvenreviret. Länsstyrelsens besiktningsman i området, Sture Nordlund, kan inte ens dra sig till minnes att de överhuvudtaget tagit några tamdjur.

Såtar med älg och varg 
På Robsoftforum på Internet vittnar jägare i Galvenreviret om sina fredliga vargar. En jägare berättar att man haft vargar inne i såtar som varit formligen ”nedlusade” med jakthundar, flera gånger, dock utan någon incident.
Han framhåller dock att hundförarna är snabba med att försöka koppla sina hundar om det visar sig finnas varg i området. Han är själv också mer försiktig när han jagar med löshund i dag. Han väntar max en timme innan han åker och hämtar hunden om den skulle gå in på grannmarken.
Jägaren är naturligtvis glad om Galvenvargarna fortsätter vara snälla, men han konstaterar samtidigt att en hundattack ske i redan i morgon.

Kände inte till mötesplatserna 
En annan jägare i Galven vittnar om samma sak på forumet. Han berättar om både ståndskall och drev alldeles intill vargarnas mötesplatser. Dessa var inte kända för jägarna första tiden under vargarnas etablering, men inte ens det slutade med några attacker på jakthundarna.
Dessa båda jägare vill behålla sina vargar. De vill inte att de skjuts och ersätts med ”hundtuggare”.
Stövarjägaren Erik Jonäll, som bor i Ryggesbo några mil norr om Edsbyn och har jagat hela sitt liv, är inne på samma linje.

Jagar med stövare 
– Jag tycker att det vore fel att skjuta de föräldraparet. Då vet man inte vad det kommer för nya vargar till området. Då är det bättre att skyddsjaga dem om de börjar ställa till problem, säger Erik Jonäll.
Han är fyllda 70 år och har i dag en fyra år gammal hamiltonstövare som han jagar regelbundet med i Galvenreviret.
Men visst har jakten förändrats. Han släpper inte var som helst, utan försöker så långt det går kartlägga var vargarna är.
– Man lär sig var de brukar hålla till. Dessutom spårar jag av områdena där jag vill jaga, men det är klart att det är svårt om det inte är spårsnö. Jag försöker i alla fall se till att dreven inte hamnar mitt i områdena där vargarna är, säger Erik Jonäll.

Tillgång till 17 000 hektar 
Han är lyckligt lottad på det sättet att han har jakträtt på 17 000 hektar och alltså kan välja jaktområden. Dessutom jagar hans hund bara hare, skogshare eftersom det inte finns någon fälthare i området. Dreven brukar bukta trångt för hans hamilton.
–- Det skulle nog vara värre om hunden förföljde räv och det bar av långt bort, säger Erik Jonäll.
Han kan berätta att användningen av löshund har minskat kraftigt i området. Det bedrivs inte längre någon drevprovsverksamhet och det lokala stövargillet har lagt ned.

Två stövarjägare kvar 
– För tio år sedan kunde det vara tio hundar i gång på markerna en lördag om man tänkte åka ut och släppa. Då kunde det vara svårt att hitta ställen där man fick ha sitt drev för sig själv, utan att hundarna kom ihop. I dag är vi väl två stycken som jagar med stövare, berättar Erik Jonäll.
En märklig omständighet i sammanhanget är att de "fredliga" Galvenvargarna lever vägg i vägg med de aggressiva paret i Homna, som just nu skyddsjagas efter upprepade attacker på jakthundar. Hanen i Homna är dessutom en avkomma till Pessinki och har alltså växt upp i Galven. 
Ingen av de personer Jakt & Jägare talat med har någon teori om vad skillnaderna i vargarnas sätt att uppträda kan bottna i.

”Förenkling av verkligheten” 
– Jag tror att det är en förenkling av verkligheten, att tala om snälla och elaka vargar. I Homnareviret lever en avkomma till Galvenparet och där har vi en hotspot med attacker mot jakthundar. De har pågått trots att det kommit nya vargar till området, säger Daniel Hansson, rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Gävleborg.
– Det kommer också samtal från Galvenreviret, att jägare där är rädda om just de vargar som finns där nu, tillägger Daniel Hansson.

”Kan vara lugnt i fem år
Han föreställer sig att det måste ske många möten mellan varg och hund som faktiskt slutar utan incidenter.
– Det sker ju så många hundsläpp i vargområden och hundarna klarar sig. Varför en del vargar ger sig på hundarna har vi ingen insikt om, säger Daniel Hansson.
Vargforskaren Olof Liberg framhåller att det inte går att dra några slutsatser av vilka revir som i dag är fredliga respektiva aggressiva mot jakthundar.
– Det kan vara lugnt i fem år och sedan börjar vargarna plötsligt ge sig på jakthundar, säger Liberg.

• Kan det finnas genetiska skillnader hos vargarna som gör dem mer eller mindre aggressiva?
– Det kan säkert finnas genetiska skillnader, men det är väldigt komplicerade saker att utreda. Jag tror att det främst handlar om tillfälligheter – hur många vargar och hur många hundar det finns, hur stor risk det är för att de stöter på varandra, svarar Liberg.

• Vad är orsak och verkan? 
Jägareförbundets rovdjursexpert, Gunnar Glöersen, är inne på samma sak, att det är omständigheterna och inte minst slumpen som avgör.
– Vi har ingen insikt i hur ofta det händer till exempel att vargarna har ett byte i området och att en hund kommer i närheten. Vi vet inte vad som är orsak och verkan, säger Gunnar Glöersen.
Han pekar på möjligheten att vargar som inte ger sig på jakthundar kan ha råkat ut för någon obehaglig upplevelse som präglat dem.

Rädd för högt gräs 
– Det är samma sak som en jakthund som ska göras rådjursren. Man sätter in skarpt obehag när man tror att hunden är fokuserad på ett rådjur. Istället blir den rädd för att springa i högt gräs. Vi har inte en aning om vilka upplevelser vargarna har, säger Gunnar Glöersen.
Ulf Kallin, riksviltvårdskonsulent hos Jägarnas Riksförbund, framhåller att diskussionen om varför vargar är snälla eller elaka är rena spekulationer.
– Kanske är vargar som inte angriper jakthundar så trygga i sina revir, det är gott om mat, att de inte behöver ge sig på någon hund.

”Precis vad vi i JRF säger” 
Att jägare som vill behålla sina vargar ska få göra det, är dock helt i sin ordning, anser Kallin.
– Det är precis vad vi i JRF säger, att sådana här frågor måste avgöras lokalt, av dem som är berörda. Om jägarna väljer att inte gå ut och jaga varg, så blir det heller ingen varg skjuten. Sedan är naturligtvis frågan hur jägare på markerna omkring reagerar, om de tycker att det ska skjutas varg, säger Ulf Kallin.
Han pekar också på att vi idag inte kan överblicka hur kommande licensjakter på varg kommer att se ut. Det höjs i dag röster för att bland annat freda alfadjur och bara jaga utpekade revir.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB