För genomsnittsjägaren kostar jakten drygt 7 100 kronor årligen. Smärtgränsen för vad jakten får kosta är cirka 11 200 kronor. Därmed har jakten ett bruttovärde på drygt tre miljarder årligen.
Foto: Mikael Moilanen För genomsnittsjägaren kostar jakten drygt 7 100 kronor årligen. Smärtgränsen för vad jakten får kosta är cirka 11 200 kronor. Därmed har jakten ett bruttovärde på drygt tre miljarder årligen.

Jägarna betalar drygt två miljarder

Sveriges cirka 280 000 jägare betalar årligen drygt 7 100 kronor per person för sin jakt. Det innebär att det spenderas cirka två miljarder på jakt varje år.

– Vid cirka 11 200 kronor går smärtgränsen för vad jakten får kosta innan man beslutar sig för att avstå. Därmed har jakten ett bruttovärde på drygt tre miljarder, som även täcker in vad jaktupplevelserna är värda som rekreation, säger professor Göran Ericsson vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).

Gränsen för betalningsviljan visar alltså även vad jaktens ”andliga” värde är enligt den undersökningsmetodik som tillämpats av SLU.

Av 2 500 jaktkortslösare är det 75 procent som svarat på frågor om vad jakten är värd jaktåret 2005-06

3 400 kronor för jakten 1987

En liknande undersökning gjordes 1987. Då var jaktkostnaden för genomsnittsjägaren drygt 3 400 kronor för ett år.

På 20 år har antalet jaktkortslösare sjunkit med cirka 20 000. Samtidigt har de som fortfarande jagar börjat jaga mer, men inte fått mer viltkött. Förra årets genomsnittsjägare fick 54 kilo viltkött. 1986-87 var det 57 kilo. Under 2005-06 tillbringade ”normaljägaren” 26 dagar i jaktmarkerna, vilket är sex dagar mer än för 20 år sedan.

– Rapporten visar att jakten är mycket värd, både i form av rekreation och köttvärde, säger professor Leif Mattsson, vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Rekreationsvärdet värderas nästan dubbelt så högt som köttvärdet. Totalt ger jakten 15 miljoner kilo viltkött, vilket motsvarar 54 kilo per jägare och år.

Nio dagar älgjakt per år

Studien visar att det är älgen som är det mest betydelsefulla jaktbytet i tid räknat. Jägarna ägnar i snitt nio jaktdagar årligen för älgjakt. Därefter kommer rådjur, hare och skogsfågel.

Men nya arter, till exempel vildsvin, bidrar också till det ökade jaktvärdet.

Enligt rapporten anser den svenske jägaren att det framför allt finns för lite av kronvilt och skogsfågel, dovvilt men även av rådjur och hare. Det jägarna vill se mindre av är kråkfågel, räv, lodjur, varg, grävling och björn.

Jagar mest på helger

Över hälften av de sju miljoner jaktdagarna (57 procent) är helgdagar, 34 procent är semesterdagar. Resten (nio procent) är tjänstledighet.

Rapporten visar att jägarna helst vill jaga ännu mer.

En jaktdag på älg är värd 550 kronor per utövare, vilket är mycket jämfört med andra fritidssysselsättningar.

Sveriges 280 000 jägare är fördelade i landet med 41 procent av jägarna i Götaland, 30 procent i Svealand, 14 procent i södra Norrland och 15 procent i norra Norrland.

– Rapporten visar att om vi summerar de samhällsekonomiska värdena är jakt och viltvård att bektrakta som en areell näring, sammanfattar Hans von Essen, riksjaktvårdskonsulent på Jägareförbundet.

Forskningsrapporten är utförd av professor Leif Mattsson, docent Mattias Boman och professor Göran Ericsson, vid Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Arbetet har finansierats av Naturvårdsverket samt med Jägareförbundets forskningsmedel.