• Knivar_nu

Järvbesök i Västmanland och Uppsala län

AktuelltPublicerad: 2009-03-17 15:43

En järv är på vandring väcker uppseende i Västmanland, Uppsala län och Gävleborg. Nu finns uppgifter om att den kan ha korsat Dalälven och är på väg norrut igen. De första rapporterna kom in lördagen den 14 mars. 

– Jag blev ombedd att titta på stora spår i Vivastbo på gränsen mellan Västmanland och Uppsala län. Jag bakspårade och det visade sig att den kommit från Jordbron och gått upp mot Brovallen, söder om speedwaybanan i Avesta. Sedan hade den gått norr om Möklinta mot Vivastbo och Färjan, berättar Birger Ljungström som spårar rovdjur åt länsstyrelsen i Västmanland.
Han har också blivit uppringd av jägare i Västmanland som velat rapportera om stora vargspår.

”Järv, skojar du?”
– Är det inte järv då? frågade jag. Järv – skojar du, sa jägaren, berättar Birger Ljungström.
Spåren som hittades mätte 12-13 centimeter på bredden.
– Spåret känns igen på den stora bredden och att det syns avtryck efter en femte klo, ungefär som en tumme. Det finns inga revirmarkeringar utmed löpan och jag tror att den gått hela sträckan genom Västmanland på ett dygn, under torsdag och fredag, säger Birger Ljungström.
Vid Heby kommungräns tog Per Blomkvist, spårare vid länsstyrelsen i Uppsala län, över arbetet.

Gick efter Dalälven
– Den har gått en lång sträcka efter Dalälven. Troligen har den letat efter en plats att ta sig över, men älven är full av råkar och har på de flesta ställen ingen is i strömfåran, säger Per Blomkvist.
Söndagen den 15 mars kom dock en rapport om att järven varit synlig i Mehedeby, stax söder om Dalälven i Uppsala län.
– Vi fick en rapport om en synobservation i Mehedeby. Vi har spårat och sett att den varit ända framme vid motorvägen. Sedan kom ytterligare rapport om spårobservationer – från Gysinge. Om det stämmer har järven trots allt lyckats ta sig över älven, säger Per Blomkvist.

”Ingen sensation”
Enligt Jens Karlsson, Grimsö viltforskningstation, är det ingen sensation att en järv passerar i de här trakterna.
– Lite då och då spåras järv i ett bälte över Mellansverige, Värmland, Örebro och södra Dalarna. Att det inte kommer in fler rapporter handlar främst om att spårningsförhållandena är dåliga och spåren inte syns, säger Jens Karlsson.
Birger Ljungström och Per Blomkvist upplever dock det hela som väldigt ovanligt.
– Det här gör att jag måste börja läsa på om järven. Det här är ett djur som man inte vet så mycket om, säger Ljungström.
Jens Karlsson framhåller att unga järvar gör precis som unga vargar, lodjur och björnar, de vandrar långa sträckor för att finna en partner och etablera ett revir.

Järvfakta

Detta största av mårddjuren, sägs ”alltid vara på väg”. Järven kan förflytta sig långt.

Järvar återfinns i Sverige vanligen i fjällkedjan från nordvästra Dalarna och norrut. Utanför fjällkedjan finns idag små populationer i skogslandet och då främst i Medelpad-Hälsingland samt Ångermanland. Så länge den var vanlig jagades den intensivt för att förhindra attacker på tamboskap. 
Järven är fridlyst i Sverige sedan 1969, men tidigare utbetalades det skottpengar av staten på järv. 
Födan består under vintern mest av kadaver, men då snöförhållanden är gynnsamma river järven även ren. 
Eftersom den är ett mårddjur samlar den också föda, då tillgången är god. 
Under sommaren lever den på bär, gnagare, ägg och fågelungar med mera. 
Då järvhonan föder sina ungar, vilket mestadels sker i en större snödriva under februari-mars månad, har hon lagrat upp ett förråd av föda i närheten för sin och ungarnas försörjning. 
Järven klättrar mycket bra i träd. 
Den har i förhållande till sin ringa vikt på bara 10-21 kilo, mycket stora fötter, vilka fungerar som perfekta snöskor vid djup lössnö, eller svag skare. 
Eftersom järvens fötter bara håller en tiondel så hårt tryck mot underlaget som renens klövar blir renen ett lätt byte då järven har idealiska förhållanden. 
I djupare snö bildas i järvens spår en ränna eftersom de kortare benen inte lyfter upp kroppen tillräckligt högt. 
Detta största av mårddjuren, sägs ”alltid vara på väg”, det vill säga är en individ som förflyttar sig ständigt och långt. 
Järven dödar sina bytesdjur med ett kraftigt nackbett. Större djur anfaller järven vid extrema snöförhållanden genom att hoppa upp på bytets rygg och sedan försöka bita i nacken men ofta blir storleken på bytesdjuret ett problem och djuren dör inte på en gång. 
Järvar parar sig från april till augusti med en ökad aktivitet i juni. Järvar har en fördröjd fosterutveckling varför ungarna inte föds förrän i februari året därpå. De nyfödda järvarna har i lyan vit päls som efterhand ersätts med brun. Efter ungefär fyra månader är de lika stor som vuxna djur och de är då svåra att skilja åt. Könsmogna blir de först efter två år men vanligen sker den första parningen vid tre-fyra års ålder. 
Källa: Wikipedia med flera

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB