– Jag berättade att jag inte känner mig mer jävig än den besiktningsman som är aktiv inom Svenska Naturskyddsföreningen, men inte heller det tog reportern med i texten, säger Lars Björk.
– Jag berättade att jag inte känner mig mer jävig än den besiktningsman som är aktiv inom Svenska Naturskyddsföreningen, men inte heller det tog reportern med i texten, säger Lars Björk.

Jäv ha jägare som besiktningsman?

Dagens Nyheter ”avslöjar” att rovdjursbesiktare vid länsstyrelserna kan vara jägare. Tidningen undrar om det är en jävsituation, att jägare bedömer om djur dödats av varg eller inte.
– Jag berättade att jag inte känner mig mer jävig än den besiktningsman som är aktiv inom Svenska Naturskyddsföreningen, men det tog reportern inte med i texten, säger Lars Björk som omskrivs i DN-artikeln.

Frågan är nu om tidningen gör någon uppföljning och berättar vilka besiktningsmän och vargspårare som eventuellt har anknytning till bevarandesidan.

DN gör ett nummer av att Lars Björk, jaktvårdskonsulent för Svenska Jägareförbundet i Västmanland, också besiktar vargdödade tamdjur på uppdrag av länsstyrelsen.

Tidningen tar upp fallet där en border collie blev allvarligt skadad av vargbett i Skultunareviret.

Svårt biten border collie
Hundens daghusse blev vittne till hur border collien och familjens schäfer jagade iväg två vargar från gården. Border collien blev svårt biten av vargarna.

DN skriver: ”Björk drog slutsatsen att det var en varg som attackerat efter att ha sett skadorna och hört hundägare på platsen vittna. // Det var Skultunavargarnas tredje angrepp mot hundar inom ett år. Det fjärde inträffade fyra dagar senare, när en jakthund dödades. Jägareförbundet meddelade då att man skulle ansöka om skyddsjakt hos länsstyrelsen.”

DN:s reporter, och ytterst tidningen frågar, om det är en jävsituation att en jägare bedömer vargskadade tamdjur.

– Jag är inte i branschen, men för en utomstående betraktare kan det te sig som en jävsituation om besiktningsmannen har aktiva intressen i en fråga som har två sidor, kommenterar DN:s reporter Anders Bolling.


”I slutändan ändå en människa”

– Som anställd på Svenska Jägareförbundet ska Lars Björk inte vara neutral. I slutändan är det ändå en människa som ska ta beslutet om skadorna kommer från varg eller inte, resonerar DN-reportern.

– När det gäller just fallet med border collien berättade jag för DN:s reporter att jag inte var ensam om den besiktningen. Där deltog även en veterinär på djursjukhuset i Strömsholm, men det valde reportern att inte ta med i sin text, säger Lars Björk.

Skulle det överhuvudtaget vara möjligt för dig att ”fabricera” vargskador?

– Nej, det ser jag som väldigt svårt. Alla besiktningar läggs upp på Rovdjursforum med bilder och beskrivningar av vad jag ser på djurkroppen, svarar Björk.

– Det händer också att det inte går att bedöma vad som dödat ett djur, men då anger jag dödsorsaken som okänd. Vi hade ett sådant fall i Skultunareviret i somras, då jag besiktade en kalv som legat länge och i princip var uppäten, berättar Lars Björk.

Inget infytande på skyddsjaktsbeslut
Han framhåller också att han inte har något som helst inflytande i besluten huruvida det ska tillåtas eller avslås skyddsjakt. De besluten fattar de fast anställda tjänstemännen på länsstyrelsen.

Det ifrågasättande av besiktningsmännens opartiskhet DN:s reporter lyfter är det samma som florerat på bevarandesidans sociala medier i många år. Lars Björk undrar vilket syfte DN har med sin journalistik.

– Jag berättade att jag inte känner mig mer jävig än den besiktningsman som är aktiv inom Svenska Naturskyddsföreningen, men inte heller det tog reportern med i texten. Valda uppgifter har utelämnats, konstaterar Lars Björk.

Men vad är det egentligen en besiktningsman ska bedöma?

Jo, om skadan överhuvudtaget är orsakad av ett rovdjur – helst också vilket rovdjur som står bakom attacken.

De belägg besiktningsmannen hittar för att det exempelvis är varg som skadat eller dödat djuret, ska dokumenteras.

Tydliga, typiska skador
Den som är insatt i hur olika rovdjur dödar ser ganska snabbt om det är lo eller varg som varit framme.

I de flesta fall, där skadorna är färska, lämnar de olika rovdjuren tydliga spår som är typiska för deras art.

Lons offer har ofta märken runt struphuvudet, där kattdjuret kväver sitt byte genom ett bett i halsen. Bland annat berättar bredden mellan hörntänderna att det är just lo som varit fram, inte varg.

De gånger varg ger sig på tamdjur lämnar också de mycket arttypiska spår efter sig.

– Möjligen går det att förväxla varg och hund. Men har man sysslat med det här i några år ser man att vargens attacker är mycket mer kraftfulla. De är proffs medan hundarna inte kan sin sak riktigt lika effektivt, förklarar Lars Björk

Hövding öppen för omprövning
Landshövdingen i Västmanland, Ingemar Skogö, säger till DN att han utgått ifrån att besiktningsmännen jobbar professionellt och utan inverkan av deras inställning i vargfrågan. Men han är öppen för omprövning:

– Jag kan ju förstå att man väcker frågan och vi ska titta på detta igen nu när det kommit upp, säger Ingemar Skogö till DN.

Lisbeth Johansson är rovdjurshandläggare vid länsstyrelsen i Västra Götaland och framhåller att alla besiktningsmän utbildas och examineras vid Viltskadecenter, som är en del av Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Alla skador som de bedömer ska dokumenteras. Allt som är tveksamt kan kontrolleras i efterhand, säger Lisbeth Johansson.

Många är kända jägare
I västra Götaland har länsstyrelsen inte gjort någon kartläggning av vilken inställning de anlitade rovdjurstjänstemännen på fältet har i rovdjursfrågan, alltså om de skulle kunna stämplas som vargälskare eller varghatare. Många är kända jägare, andra är svårare att placera i något fack.

– Men i något fall har vi nog haft en rovdjursspårare som varit både jägare och medlem i Svenska Rovdjursföreningen. Visst, vem som helst kan väl misstänkas för jäv, men vi utgår ifrån att de vi anlitar jobbar professionellt, säger Lisbeth Johansson.

Hon berättar att frågan om jäv diskuterats på länsstyrelsen i Västra Götaland, men då ur ett annat perspektiv.

– Det kan bli en jävsituation om besiktningsmannen dels är anställd direkt av länsstyrelsen och dels ska besluta om eventuell ersättning. Därför anlitar vi utomstående besiktningsmän, säger Lisbeth Johansson.

Furuholm ser inga problem med jägare
Lars Furuholm, rovdjursansvarig vid länsstyrelsen i Värmland, har mest jägare som besiktningsmän i sin organisation.

– Jag ser inga problem med det. Det handlar om att bedöma vilket rovdjur som dödat tamdjuret. Då är det kunskapen som är avgörande. Man kan nog se konspirationer i allt, men jag ser till att besiktningsmännen är utbildade av Viltskadecenter och godkända av dem, säger Furuholm.

Inga Ängsteg på Viltskadecenter lovar att ingen besiktningsman kommer undan med att systematiskt förvränga skaderapporter.

– En gång skulle det kanske lyckas, men sedan skulle de ha vår personal hängande som illrar kring sig för att kontrollera besiktningsprotokollen, säger Inga Ängsteg.

• En sista fråga till DN:s reporter, Anders Bolling:

Gör du någon uppföljning och rapporterar om alla besiktningsmän och vargspårare som kan ha koppling till bevarandesidan?

– Det skulle man kunna göra. Det kan vara en uppföljning, kanske, säger Anders Bolling.