JRF anser att en del av de föreslagna kraven för användandet av viltkameror inte är genomförbara. I sitt remissvar föreslår de ändringar av punkter i förslaget. (Arkivbild)
Foto: Keith Bell / Shutterstock.com JRF anser att en del av de föreslagna kraven för användandet av viltkameror inte är genomförbara. I sitt remissvar föreslår de ändringar av punkter i förslaget. (Arkivbild)

JRF-kritik om åtelkameror

Jägarnas Riksförbund (JRF) ställer sig kritiska till delar av det föreslagna regelverket kring användandet av åtelkameror.

I remissvaret till regeringskansliet påpekar JRF att viltövervakningskameror, eller åtelkameror, är ett bra och nödvändigt hjälpmedel för att förvalta den allt större vildsvinsstammen. Regelverket måste utformas på ett sätt som gör det möjligt att använda viltövervakningskameror på ett enkelt och effektivt sätt och utan sådan detaljregleringar som gör användandet praktiskt omöjligt. 
JRF anser att det är rimligt att ställa vissa krav kring användandet av viltövervakningskameror, men de måste samtidigt vara möjliga att uppfylla utan allt för stor ansträngning från kamerans användare. JRF föreslår därför ett antal förändringar i det föreslagna regelverket.

Två oförenliga krav
När det gäller den föreslagna regeln om att kameran inte får sitta högre än 50 centimeter från marken och täcka maximalt 36 kvadratmeters markyta anser JRF att de två kraven inte är möjliga att följa. Om kameran sitter 50 centimeter ovanför marken och riktas rakt fram täcker den mer än 36 kvadratmeter, men om den riktas nedåt fotograferas enbart marken. Det innebär att kameran endast kommer att visa ben och klövar på de djur som fotograferas. JRF föreslår att maximalt upptagningsområde ska vara max 100 kvadratmeter.

Otydliga regler kring markering
Vad gäller skyldigheten att markera fotograferingsområdet så anser JRF att reglerna är otydliga. Det bör räcka med att skylta vid naturliga vägar eller stigar som leder till platsen där kameran har sitt fotograferingsområde. 

Övervakning bör tillåtas efter solens upp- och nedgång
Det föreslås även att övervakning även ska få ske mellan klockan 22.00 och 06.00. Enligt JRF innebär det att det i under mer än halva året inte får ske övervakning när vildsvin normalt är aktiva och åteljakt bedrivs.
”Om en tidsbegränsning ska finnas är det bättre med en lokal anpassning och tillåta kameraövervakning under tiden från solens nedgång till solens uppgång. Genom detta kommer övervakningen att ske under dygnets mörka timmar när få människor vistas i skogen och dessutom ges förutsättningarna för en väl fungerande övervakning oberoende av var i landet man befinner sig”, skriver JRF.

För byråkratiskt komplicerat
– Sammanfattningsvis anser Jägarnas Riksförbund att det föreslagna regelverket är alltför byråkratiskt komplicerat och ställer krav som inte bara är onödiga utan dessutom inte är förenliga med varandra. Därför hemställer Jägarnas Riksförbund om att regelverket förändras enligt de ovan angivna förslagen, säger Jens Gustafsson, biträdande riksviltvårdskonsulent hos JRF.