Utvecklingen hos de häckande fågelarterna i Sverige har nyligen sammanställts av ett antal forskare. Uppdraget kom från Naturvårdsverket och rapporten innehåller en mängd information om förändringar i fågelfaunan, orsaker till förändringarna och förslag på åtgärder som kan bevara det rika fågellivet. Rapporten bygger på inventeringar från hela Sverige.
– Denna rapport kommer att utgöra ett bra underlag och underlätta för framtida diskussioner kring förvaltning och jakttider för fåglar, säger Niklas Holmqvist, representant för Svenska Jägareförbundet i utredningen, till Svensk Jakt.
Rovfåglar ökar
Bland de arter som ökar finns främst stora fåglar som rovfågel, gäss och tranor. Att rovfåglarna ökar beror till störst del på att halterna av miljögifter har minskat samtidigt som den historiska förföljelsen har upphört.
För de jaktbara arterna går det i huvudsak bra. För kråka och svärta är det dessvärre en negativ utveckling. Kråkan hotas främst av det moderniserade jordbruket, där man numera arbetar med större enheter och odlar samma växtslag på större ytor, vilket minskar variationen.
För svärtan är det förmodligen främst förändringar av miljön i skärgården och minkens predation som påverkar arten negativt.
Viktigt för framtiden
– Rapporten kommer att utgöra en viktig bas för vår framtida inriktning i bevarandearbetet, berättade Lars Erik Liljelund, generaldirektör vid Naturvårdsverket, på pressträffen när rapporten offentliggjordes.
Redan vid förra revideringen av den svenska rödlistan 2005 diskuterades det om kråkan skulle komma med. När en art minskat med 15 procent under tre generationer uppfyller den kriterierna för att sättas på rödlistan.
– Rödlistan är bara ett verktyg för att uppmärksamma att en art genomgår stora negativa förändringar. En rödlistning innebär alltså inte automatiskt ett jaktstopp eller någon form av bevarandeåtgärder, säger Martin Tjernberg på Artbanken till Svensk Jakt.