Krav att länsstyrelsen sköter skyddsjakter

Efter ett flertal vargattacker mot boskap och hundar i Västmanland hölls ett möte i Västerfärnebo. Vid mötet krävde drabbade djurägare bland annat att länsstyrelsen både bekostar och utför den skyddsjakt som måste utföras.
– Vi lantbrukare har inte tid att sitta och vakta vår tamboskap och jaga ett djur som ägs av staten, föklarade Walter Preiholt som har Rörbo gård.

– Vanligtvis brukar folk från länsstyrelsen komma ut till de drabbade för att gjuta olja på vågorna men den här gången blev det ett lite annorlunda möte, berättar Berit Wallin en av mötesdeltagarna.
Förutom drabbade människor från bygden fanns representanter från länsstyrelsen, LRF, Fåravelsföreningen samt kommunalpolitiker från Sala med.
– De som drabbats av vargen är ju mycket tagna av vad som hänt och fler grät tyst under mötet, berättar Berit Wallin.
Mötet var dock väl förberett. Bland annat hade Walter Preiholt, en av de drabbade jordbrukarna, gjort en Power point-presentation där en rad krav redovisades.

Staten måste ta ansvar för rovdjuren

Som tema för hela presentationen frågades ”Varför varg och lo är viktigare än matproduktion?”
Deltagarna från bygden menade att staten måste ta ansvar för sina rovdjur eftersom lantbrukarna tar ansvar för att hålla sina djur innanför stängsel.
Den omvända bevisföring som gäller idag, som innebär att den drabbade ska bevisa att han eller hon utsatts för en rovdjursattack, måste ändras.
”Bevisbördan vid rovdjursattack skall ligga hos staten, inte hos den drabbade lantbrukaren, då det är statens djur som orsakat skadan”, krävde djurägarna.
Frågan om rovdjuren är ett demokratiskt fattat beslut i Sveriges riksdag och skall därför delas med alla boende i Sverige. Det är inte lantbrukare och människor i glesbyggd som ensamma ska ta ansvar för vad riksdagen bestämmer, ansåg de.

Betala rovdjursstängsel

Beträffande rovdjursstängel krävdes att staten ska stå för hela kostnaden för material, uppsättning, ersättning för ökat underhåll och klippning under stängslet.
– Varför ska boende i ett vargrevir ensamma stå för inkomstbortfallet som beräknats till cirka fem miljoner kronor? undrade en person vid mötet.
När det gäller skyddsjakt diskuterades att länsstyrelsen både bör bedriva jakten och stå för kostnaden.
– Vi lantbrukare har inte tid att sitta och vakta vår tamboskap och jaga ett djur som ägs av staten, argumenterade Walter Preiholt.
På mötet diskuterades också vad som händer om någon försöker freda sina djur mot rovdjur med stöd av paragraf 28.

Utsatta för trakasserier

– Människor är väldigt rädda för vad som händer. En del har blivit uthängda i pressen och utsatta för trakasserier av rovdjursvänner. Dessutom riskera den som skjutit ett rovdjur att bli av med sina vapen under utredningen, förklarade Berit Wallin.
Hon har egna erfarenheter av problemet.
– När våra får blivit attackerade turades min man och jag om att vakta på nätterna. Men efter en vecka var vi så trötta och fick då hjälp av goda vänner. Men de tordes inte ta med sig vapen för att de var rädda för att polisen skulle ta vapnen precis före jaktsäsongen om ett rovdjur sköts, berättar hon.