Krismöte om fjälljakten i Norrbotten

Det är fortfarande ett osäkert när det gäller årskort för småviltjakt i fjällen efter justitiekanslerns utslag. Enligt JK ska alla EU-medborgare ha lika stor rätt till jakt i fjällkommunerna.
– Det lutar mot att det inte blir några årskort, konstaterar Håkan Önneholm, ordförande för Jägarnas Riksförbund i Norrbotten.

Tillsammans med JRF-konsulenten Stig Engman deltog han i ett krismöte tisdagen den 22 januari med länsstyrelsen om fjälljakten. På plats fanns även Jägareförbundet, samernas riksförbund, Kiruna-jägarna och företrädare för turistbranschen.

– För att inte bryta mot EU-reglerna finns en diskussion om att börja hävda att jakten är en förvaltning, inte en tjänst, säger Håkan Önneholm.

Han sitter även med i JRF:s förbundsstyrelse för region norr. Förbundsledningen kommer också att agera för att försöka hitta en lösning på fjälljaktsfrågan.

Låta samebyarna ta över

En aspekt som togs upp vid tisdagens möte var att låta samebyarna sköta upplåtelsen av småviltjakten på statlig mark.

– Det är ett gammalt förslag som dykt upp igen, kommenterar Håkan Önneholm.

Vid mötet framfördes även kritik mot länsstyrelsen i Norrbotten när det gäller villkoren för viltbevakarna. Förra året strejkade naturbevakarna i protest.

– Jobbet görs på frivillig bas med urusel ersättning och utan försäkringsskydd. Länsstyrelsens enda försvar var att det saknas pengar, säger Håkan Önneholm.

För få viltvårdare

– Men det största problemet är egentligen den avfolkade landsbygden, tillägger JRF-basen i Norrbotten.

Det är för få och för gamla kvar.

– Därmed finns ingen viltvård på ofantliga ytor. Det är inga som håller efter predatorer som räv och mink. Det innebär att viltstammarna utarmas. Riporna är försvagade och sjöfågelstammen i norr är bara en spillra.

1993 års jaktreform har fallit

Enligt Jan-Olov Westerberg, chef för miljöavdelningen på länsstyrelsen i Norrbotten, innebär JK-beslutet om EU-rätten att 1993 års jaktreform har fallit.

– Då sade man att man ville öppna fjällvärden för en större krets, men att det gällde i första hand medborgare i Sverige. Om det var förutsättningarna så har systemet fallerat och i det läget måste regeringen ta ansvar och hantera frågan, säger han till Norrländska Socialdemokraten.

– Vi ska föra diskussioner med regeringen och analysera det här ordentligt så att vi inte fattar ett beslut som vi får problem med senare, säger landshövdingen Per-Ola Eriksson till NSD.