Så här skriver Karin Månsson om pjäsen som nyligen spelades i Gävle:
”Vore jag en man och älgjägare skulle jag bli förbaskad över den bild som Älgaslag ger av män i grupp. Det hjälps inte att pjäsens sensmoral är ”politiskt korrekt”: den som inte klarar förändring går under. Det tar två timmar innan vi når dit, nästan hela pjäsen, och de timmarna är fyllda av öldrickande, supande, snusande och ett gubbsnack som mycket handlar om att fjärma sig från kvinnorna genom att tala föraktfullt om dem.”
Även recensenten sågade
Arbetarbladet hade en recensent på plats vid preimären i november, Stefan Westrin, som inte heller var road och kom till samma slutsats.
Karin Månnsson påpekar emellertid att Folkteatern har en alldeles utomordentlig ensemble, som trots hårt slit inte lyckas dölja att pjäsen är en katastrof. Därför föreslår hon att pjäsen läggs ned snarast och att ensemblen får något vettigt att bita istället.
För alla som undersöka vad som fått till och med kultureliten att ta gamla älgjägargubbar i försvar finns det möjlighet att se ”Älgaslag” en dryg vecka till i Gästrikland. Tider finns på http://www.gavlefolkteater.se/showPage.aspx?simpleid=kalendarium.
För alla som undersöka vad som fått till och med kultureliten att ta gamla älgjägargubbar i försvar finns det möjlighet att se ”Älgaslag” en dryg vecka till i Gästrikland. Tider finns på http://www.gavlefolkteater.se/showPage.aspx?simpleid=kalendarium.