De båda riksdagsledamöterna reste under förra året runt i landet och träffade människor och organisationer för att få kunskap om frågor kring de vilda djuren.
En resa genom Värmland, Dalarna och Gävleborg rörde de stora rovdjuren medan besök i Blekinge och Skåne gällde förvaltningen av vildsvin och fåglar.
Resultatet av faktainsamlandet har nu resulterat i rapporten Vilda djur där man bland annat föreslår att det ska införas förvaltningsplaner för alla djur där det finns utrymme för regionala hänsynstaganden.
Tre olika spår
– Vi har lag våra förslag efter tre olika spår. För det första vill vi öka medborgarnas delaktighet genom att ge viltförvaltningsdelegationerna ökat inflytande och att beslut, som exempelvis skyddsjakt, ska ske snabbt och enkelt, säger Bengt-Anders Johansson.
– Man måste även kunna minska rovdjurstrycket lokalt trots att vi ännu inte uppnått gynnsam bevarandestatus och kunna skjuta bort hela revir, tillägger han.
Det andra spåret man arbetat efter gäller att få all viltförvaltning under en juridisk hatt istället för idag då lagar och förordningar samt internationella överenskommelser inte är samlade. Där hoppas Bengt-Anders Johansson att en statlig utredare ska få utreda frågan.
Samlat ansvar för viltet
Den tredje linjen som arbetsgruppen arbetat efter är att skapa en samlad politisk och administrativ enhetlig förvaltning av de vilda djuren.
Man pekar bland annat på att det idag är Miljödepartementet som ansvarar för de fem stora rovdjuren medan Landbygdsdepartementet ansvarar för resterande 70 däggdjur och 500 fågelarter.
För att få ett samlat grepp över förvaltningen av samtliga vilda djur föreslår gruppen att det politiska ansvaret läggs på Landsbygdsdepartementet och att Skogsstyrelsen får ta ansvaret på myndighetsnivå.
Tänka som en bonde
– Jag försöker tänka som en bonde. Han har en mark och den måste han förvalta på bästa och klokaste sätt. Så måste vi också se på förvaltningen av våra vilda djur, kommenterar Bengt-Anders Johansson.
Mer konkret menar gruppen på att rättstillämpningen hos länsstyrelserna ska vara likvärdig i hela landet, något som rimligtvis borde vara en självklarhet, men som inte är fallet idag.
Man vill också ha en enhetlig kompetensnivå på länsstyrelserna. För att öka effektiviteten föreslår moderaterna en gemensam jourverksamhet mellan de olika länsstyrelserna för att öka beredskapen vid skyddsjakt och skyddsjaktsbeslut.
Medverka vid inventeringar
Moderaterna vill också på prov låta medlemmar från miljö- och jägarorganisationer medverka vid rovdjursinventeringar då det på många håll råder tvivel om riktigheten i de inventeringar som görs.
Vidare vill man ha klara och tydliga kriterier för att få tillstånd för skyddsjakt. Det bör också införas en maxtid inom vilken beslut om skyddsjakt ska tas. Dessutom vill moderaterna, som nämnts, att det ska bli möjligt att ta bort hela revir i län med stor vargtäthet.
Ej grovt jaktbrott
Arbetsgruppen föreslår också ändringar i jaktlagstiftningen. Skyddsjakt på eget initiativ med stöd av paragraf 28 ska inte falla under grovt jaktbrott.
Moderaterna vill också, liksom Rovdjursutredningen, att den som skjuter ett rovdjur med stöd av paragraf 28 i fortsättningen ska anmäla detta till länsstyrelsen och inte polisen.
Gruppen vill även ha en översyn av villkoren för att sätta upp rovdjursstängsel, vilket skulle öka acceptansen för rovdjuren.
Vidare vill moderaterna att den genetiska förstärkningen av vargstammen ska fortsätta, men utan att vargstammen ökar i antal.