Lättare låna vapen under uppsikt

Justitiedepartementet föreslår en rad förändringar vapenlagen. Polisen ska kunna tvinga licenssökande att bifoga ett läkarintyg och utlåning av vapen underlättas.

Förslagen innebär i stort mindre förändringar och förtydliganden av vapenlagen, vilket i praktiken påverkar jägarna marginellt.
Till exempel gäller det reglerna för utlåning av vapen, där det tidigare angetts att utlåningen bara får ske vid ”enstaka tillfällen” vilket – hårddraget – skulle betyda att föreningar inte längre kan bedriva regelbunden skytteverksamhet med lånade vapen, eller att en tonåring inte får låna sin pappas vapen under uppsiktsjakt mer än några enstaka gånger om året.
Både Rikspolisstyrelsen och Jägareförbundet har påtalat att den hårda skrivningen i lagen inte är rimlig och därför tydliggörs nu att ”enstaka tillfällen” bara gäller när man lånar ett vapen självständigt – inte vid uppsiktsutlåning.

Läkarintyg vid köp av vapen
En annan noterbar förändring gäller tillståndsprövning av vapeninnehav. Polisen får rätt att inhämta yttranden från socialnämnden eller kriminalvården om en persons lämplighet att inneha vapen.
Polisen ska också kunna begära ett läkarintyg som visar att den som söker en vapenlicens inte är olämplig av medicinska
skäl.

Gränsen för grovt vapenbrott
Inför översynen fanns det också planer på att reglera vad som ska gälla för medlemmarnas aktivitet i skytteorganisationer. Men det avvisar departementet.
Däremot vill justitiedepartementet klargöra vad som ska betraktas som grovt vapenbrott, nämligen när vapnet kan befaras komma till brottslig användning eller att vapnet är av särskilt farlig beskaffenhet. Några nya straffskalor för vapenbrott eller grovt vapenbrott införs dock inte.

Ingen kalibergräns för luftvapen
Man har också tittat närmare på om det behövs begränsningar för så kallade paintballvapen och om klassificeringen av effektbegränsade vapen, typ luftvapen, ska ändras. Även i fortsättningen är det dock projektilens anslagsenergi som är avgörande, nämligen tio joule.
Rikspolisstyrelsen ville införa en kalibergräns på 4,5 mm, vilket inte minst skulle vara enkelt att kontrollera i jämförelse med anslagsenergin. Statens kriminaltekniska laboratorium ville dra gränsen vid 6,35 mm och höja åldersgränsen till 20 år, samt att införa anmälningsplikt till polisen.

Energin viktigast
Totalförsvarets forskningsinstitut hävdade däremot att kalibern har mindre koppling till vapnets farlighet än anslagsenergin och att det begås få brott luftvapen. Och det finns inga garantier för att den brottsliga användningen av sådana vapen minskar med en kaliberbegränsning.
I justitiedepartementets utredning jämför man också med andra länder (där Sverige ligger ungefär i mitten), samt gör en avvägning mellan å ena sidan luftvapnens farlighet och tävlingsskyttet, inte minst ungdomsskyttet. Slutsatsen blir att nuvarande gränsdragning för anlagsenergi och åldersgräns är väl avvägd.
Departementet bedömer att lagändringarna kan träda i kraft vid årskiftet.