Lodjursjakten förra året. Urban Mossberg, besiktningsman, från länsstyrelsen i Värmland, undersöker ett fällt lodjur. Han mäter huvudet, könsbestämmer lodjuret och kontrollerar att det inte varit fångat i en fälla.
Foto: Jan Fleischmann Lodjursjakten förra året. Urban Mossberg, besiktningsman, från länsstyrelsen i Värmland, undersöker ett fällt lodjur. Han mäter huvudet, könsbestämmer lodjuret och kontrollerar att det inte varit fångat i en fälla.

Lodjursjakten hotas av snöbrist

I södra Värmland är det dåligt med snö. Det gör att jakten på lodjur kan bli svår att genomföra. Blir det inte mer snö kan det bli fråga om jakt bara i Torsby och Hagfors kommuner, där det är relativt gott om snö. Men länsstyrelsen vill begränsa lodjursjakten i de två kommunerna.

Årets ansökan om lodjursjakt i Värmland innefattar fem familjegrupper, vilket motsvarar 30 individer. Men länsstyrelsen vill begränsa jakten till att gälla 30 procent av lodjuren i de nordliga kommunerna.

– Vi bedömer att det i Torsby och Hagfors finns 10–15 djur. Om hela tilldelningen jagas där blir det knappt några lodjur kvar i den delen av länet, säger länsstyrelsens rovdjursexpert Lars Furuholm till Nya Wermlands-Tidningen.

Föreslår jakt på 30 lodjur i länet

Tidigare har Värmland fått en tilldelning på tio djur i hela länet. Länsstyrelsens inventering från 2005 har dock visat att det då fanns 25 föryngringar i länet. Därför har man nu ansökt om en tilldelning på 30 individer.

Orsaken till att länsstyrelsen vill öka tilldelningen är för att få en bättre balans mellan lodjur och rådjur. Förutom lodjuren finns det även gott om räv i länet, så det blir konkurrens om den allt svagare rådjursstammen.

Riksdagens delmål när det gäller den svenska lodjursstammen är att det ska vara 200 föryngringar per år. Stammen ska också vara spridd över större delen av landet.

Sprider sig för sakta

Lodjuren sprider sig sakta men säkert ner till Götaland, men det går för sakta.

– För att nå det nationella målet måste de sprida sig ditåt och under tiden har vi för många i Värmland. Det vore bättre om man hade en målsättning för varje landsdel istället för hela nationen. Nu tvingas vi ta ett större ansvar för det nationella målet än vad naturen i Värmland tål, säger Lars Furuholm till Nya Wermlands-Tidningen.