• Knivar_nu

LRF kräver ersättning när rovdjur sänker markens värde

AktuelltPublicerad: 2008-04-23 11:25

Markägare bör bli kompenserade när de stora rovdjuren spolierar jaktvärdet. Jaktvärdet ligger i markpriset och kostar en hel del vid förvärv. Det konstaterar LRF i Gävleborg och Dalarna i sitt svar på Åke Petterssons rovdjursutredning.
Lantbrukarnas riksförbund i de två länen tycker att den statliga utredningen missat att klargöra att jakten är knuten till markägandet.

En jaktmark i Mellansverige på cirka 1 000 hektar kan kosta 100 000 kronor per år till markägaren. Markägaren förlorar alltså en miljon kronor i jaktarrenden på tio år om vargarna tagit över jakten.
– Är man inte jägare själv har man jakträtten utarrenderad. Med en stor rovdjurspopulation, som skadar eller förstör en klövviltstam som markägarna skött och vårdat i många år, finns ingen kompensation för detta, konstaterar LRF:s regionförbund i Dalarna och Gävleborg.
Regeringen satsar miljonbelopp på att övertyga bland annat skolbarn i varglänen om att det är bra med varg.
– Det är viktigt med relevant information om rovdjurens skadlighet för både människan och djuren, påpekar LRF.

”Toleransnivån sjunker”
– Den totala ökande rovdjurstätheten inom våra län gör att toleransnivån ute bland våra medlemmar och andra landsbygdsboende minskar, tillägger LRF i remissvaret.
Rovdjursutredningen får kritik på en punkt till.
– Den arbetsbelastning och kostnader som alla indirekta effekter vid ett rovdjursangrepp orsakar tas inte upp på ett tydligt sätt, skriver regionförbunden och pekar särskilt på ett yttrande från lokalavdelningen i Rättvik.
– Vi tycker att en djurhållare som råkar bo i ett rovdjurstätt område bör ersättas både för direkta och indirekta skador, skriver LRF i Rättvik.

Tvingades skaffa fler kor
Lokalavdelningen har följt en djurhållare, som även är fäbobrukare, i tio år mellan 1992 och 2002. Det visade sig att kobonden var tvungen att skaffa fler kor för att kompensera lägre avkastning på grund av rovdjuren.
– Problemen med rovdjur började 1994 och har därefter ökat under åren. Från början var det störningar av björn och på senare år har problem med varg tillkommit, skriver LRF-avdelningen.
LRF i Rättvik har följt fyra parametrar: mjölkavkastning, koantal, kalvningsintervall och rekryteringsprocent.
– Mjölkavkastningen när mjölkkor hålls i fäboddrift påverkas av möjligheten att över huvud taget kunna mjölka, eller i varje fall mjölka vid rätt tidpunkt vid rovdjursstress. Rovdjursstressade kor utsätts även för mekaniska skador, ofta på juver, rapporterar LRF i Rättvik.

Rovdjur rubbar brunsten
Djurhållaren har tvingats ökat antalet djur för att kompensera den minskade avkastningen per ko.
– Kalvningsintervallet påverkas av hur ofta en ko kommer i brunst. Vid rovdjursstress fördröjs eller omöjliggörs brunsten. En välmående besättning har kalvningsintervall tolv månader, förklarar LRF.
Med försenad dräktighet och ökade mastitproblem ökar behovet av fler kor.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB