En jaktmark i Mellansverige på cirka 1 000 hektar kan kosta 100 000 kronor per år till markägaren. Markägaren förlorar alltså en miljon kronor i jaktarrenden på tio år om vargarna tagit över jakten.
– Är man inte jägare själv har man jakträtten utarrenderad. Med en stor rovdjurspopulation, som skadar eller förstör en klövviltstam som markägarna skött och vårdat i många år, finns ingen kompensation för detta, konstaterar LRF:s regionförbund i Dalarna och Gävleborg.
Regeringen satsar miljonbelopp på att övertyga bland annat skolbarn i varglänen om att det är bra med varg.
– Det är viktigt med relevant information om rovdjurens skadlighet för både människan och djuren, påpekar LRF.
”Toleransnivån sjunker”
– Den totala ökande rovdjurstätheten inom våra län gör att toleransnivån ute bland våra medlemmar och andra landsbygdsboende minskar, tillägger LRF i remissvaret.
Rovdjursutredningen får kritik på en punkt till.
– Den arbetsbelastning och kostnader som alla indirekta effekter vid ett rovdjursangrepp orsakar tas inte upp på ett tydligt sätt, skriver regionförbunden och pekar särskilt på ett yttrande från lokalavdelningen i Rättvik.
– Vi tycker att en djurhållare som råkar bo i ett rovdjurstätt område bör ersättas både för direkta och indirekta skador, skriver LRF i Rättvik.
Tvingades skaffa fler kor
Lokalavdelningen har följt en djurhållare, som även är fäbobrukare, i tio år mellan 1992 och 2002. Det visade sig att kobonden var tvungen att skaffa fler kor för att kompensera lägre avkastning på grund av rovdjuren.
– Problemen med rovdjur började 1994 och har därefter ökat under åren. Från början var det störningar av björn och på senare år har problem med varg tillkommit, skriver LRF-avdelningen.
LRF i Rättvik har följt fyra parametrar: mjölkavkastning, koantal, kalvningsintervall och rekryteringsprocent.
– Mjölkavkastningen när mjölkkor hålls i fäboddrift påverkas av möjligheten att över huvud taget kunna mjölka, eller i varje fall mjölka vid rätt tidpunkt vid rovdjursstress. Rovdjursstressade kor utsätts även för mekaniska skador, ofta på juver, rapporterar LRF i Rättvik.
Rovdjur rubbar brunsten
Djurhållaren har tvingats ökat antalet djur för att kompensera den minskade avkastningen per ko.
– Kalvningsintervallet påverkas av hur ofta en ko kommer i brunst. Vid rovdjursstress fördröjs eller omöjliggörs brunsten. En välmående besättning har kalvningsintervall tolv månader, förklarar LRF.
Med försenad dräktighet och ökade mastitproblem ökar behovet av fler kor.