När vargen etablerar sig i en bygd minskar värdet på jakten. Få vill släppa sina jakthundar och i exempelvis Värmland finns platser där man nu ställt in älgjakten, eftersom det är så ont om skjutbart vilt.
Kärnverksamhet
– Vi kämpar för att staten ska ersätta förlorad jakt, men i rovdjurspolicyn vill vi ha sådant som rör vår kärnverksamhet, alltså tamdjurshållning, säger Anders Wetterin, tjänsteman och förbundets expert på jakt- och viltfrågor.
Kallsinniga
Hans uppfattning är att politikerna hittills ställt sig helt kallsinniga till att ersätta förlorat jaktvärde.
– Att vilda djur äter vilda djur uppfattas inte som något man ska ha ersättning för. Men vi som sysslar med frågorna känner också till problemen med jakthundarna och väldigt små viltstammar på vissa ställen, säger Anders Wetterin.
LRF:s styrelse föreslår avslag på motionen. Samma sak gäller med den motion där förslaget är att paragraf 28 ska utökas rejält.
”Inte realistiskt”
Motionären föreslår att vargar som stressat boskap så att de rymt ska kunna skjutas i närområdet kring hagarna.
– Det händer då och då att framförallt nötboskap spränger stängseln och rymmer. Inte sällan är det ett mycket mödosamt arbete att hitta djuren då de ibland går till nästa socken, säger Anders Wetterin.
– Här är förslaget att vargar som påträffas under sökandet ska kunna skjutas med stöd av paragraf 28, men det tror vi inte är ett realistiskt förslag, fortsätter Anders Wetterin.
Han menar att det skulle uppfattas som fri jakt på varg och inte skulle godkännas.
Ett visst lugn
Just vargfrågan har varit het på LRF:s förbundsstämmor, men nu upplever Anders Wetterin att frågan börjar präglas av ett viss lugn.
– Visst kommer det att bli debatt, men det är en mild västanfläkt jämfört med hur det var för några år sedan. Nu upplever människor en viss tillförsikt: Det har införts en ny rovdjurspolitik och vi har haft en licensjakt, även om det var ett litet antal vargar som fick skjutas, säger Anders Wetterin.
Årets LRF-stämma hålls på i Sånga-Säby väster om Stockholm.