För lång jakttid. Många jägare är kritiska mot att jakttiden är så lång. Med en kortare jakttid behöver det inte vara förödande för älgstammen när licenserna blir för stora. Älgarna rör sig över stora områden och stammen beskattas flera gånger beroende på var de för stunden befinner sig.
Foto: Matts Bildström För lång jakttid. Många jägare är kritiska mot att jakttiden är så lång. Med en kortare jakttid behöver det inte vara förödande för älgstammen när licenserna blir för stora. Älgarna rör sig över stora områden och stammen beskattas flera gånger beroende på var de för stunden befinner sig.

Malå tar krafttag för en bättre älgstam

I Malå handlade oktoberjakten efter älg endast om kalvjakt. Älgstammen är i bottenläge. Första steget mot en förbättring var att begränsa jakten på vuxna djur till de två första jaktdagarna i september. Därefter är det endast kalvjakt som gäller.

Har norra delen av lapplandskommunen Malå landets svagaste älgstam? Den frågan är befogad av döma av resultatet från förra vinterns flyginventering som utfördes av Sveaskog.
Flyginventeringen visade på 2,3 djur per 1 000 hektar i genom­snitt för Sveaskogsmarkerna inom kommunen.
Av den produktiva skogsmarken äger Sveaskog cirka 63 000 av kommunens totalt cirka 105 000 hektar produktiv skogsmark. Det borde ge ett bra genomsnittsvärde för hela kommunens älgstam.
Älgrikare del i söder
Många jägare var positivt överraskade över att det fanns 2,3 djur per 1 000 hektar.Men förklaringen är att den förhållandevis älgrika södra delen lyfte nivån för hela området.
Även om forskare lär ha sagt att älgvandringen inte hade kommit igång vid flyginventeringen under november och december månad hittades även älg i områden som lokalt betraktats som typiska vinterbetesområden.
Nyttjandegraden av älglicensen i Malå var 70,8 procent under jakten 2008 och älgobsen avslöjade att det krävdes 70 jägartimmar i skogen för varje älgobservation.
2 600 hektar krävs för jakt på ett vuxet djur
För den norra delen av kommunen, zon 5, var licensutnyttjandet så lågt som 32 procent samtidigt som det krävs 2 600 hektar för att tilldelas en licens på ett vuxet djur.
För Sveaskogs marker sett över hela kommunen var nyttjandegraden på licensen 54 procent.
Betesskadeinventeringen Äbin för år 2007 visade att Malå endast hade 0,7 procent färska betesskador på växande tall. Det är en mycket låg siffra.
– Målsättningen är att inte överskrida två procent färska betes-skador, säger Rickard Vesterlund på Skogsstyrelsen i Malå.
Rickard Vesterlund har som privat jägare medverkat till att ta fram det nya förslaget för att snabbt kunna förbättra älgstammen inom kommunen.
Något måste göras
Det som händer i Malå är intressant.
Älgstammen har länge varit mycket svag utan att jägarna kunnat påverka saken.
Men nu har alla berörda insett att något måste göras för att rädda det som finns kvar av älg­stammen.
Man uppskattar att åtgärden med begränsad jaktid ska kunna spara cirka 70 vuxna djur varje år.
– Sveaskogs policy är att öka alla skogens värden. Det innebär att man inte enbart ska titta på virkesproduktion utan hit hör även viltet, bland mycket annat, förklarar Anders Harr på Svea-skog.
– När viltskadorna håller sig på en acceptabel nivå över tiden kan Sveaskog medverka till att se över åtgärder för att kontrollerat öka stammen, tillägger han.
Helt beroende av vandringsälgar
Sedan flera år tillbaka är många jaktlag i norr helt beroende av att jaga vandringsälg för att överhuvudtaget ha något att jaga. Det konstaterar Göran Nilsson, ordförande i Malå jaktvårdskrets.
– Vi i Malå är inte ensamma om att ha en dålig älgstam men jag hoppas att vår dialog med storskogsbruket, i detta fall Sveaskog, ska kunna sprida sig och visa att det är möjligt att påverka älgstammen i positiv riktning, kommenterar Göran Nilsson.
Förslaget från Malåjägarna, att endast jaga vuxna djur i två dagar direkt efter jaktstarten, var tidigt förankrat såväl bland jägare och samer som det lokala privatskogsbruket och storskogsbruket.
Närmast total enighet
Senare antogs förslaget även av länsviltsnämnden och länsstyrelsen i Västerbottens län.
Dessutom var enigheten närmast total över denna tämligen drastiska åtgärd.
Dessa begränsningar i jakten gäller endast under årets jakt. Hur det nya älgjaktssystemet kommer att påverka den fortsatta hanteringen av frågan är ännu bara spekulationer.
– Förslaget drabbar alla. Men alla inser att det inte kan fortsätta på detta sätt. Det är anledningen till den närmast totala enigheten om att något drastiskt måste till för att få rätsida på problemet säger Göran Nilsson.
Brister och avsaknad av logik
Samtidigt visar situationen vilka svårigheter, brister och avsaknad av logik som fanns inbyggda i det älgjaktssystem som nu ska ersättas med ett nytt älgjaktssystem.
Malå gränsar på tre håll mot de förhållandevis älgrika kommunerna Norsjö, Lycksele och Sorsele.
Norra delen gränsar mot det idag älgsvaga Arvidsjaurs södra del. Malåkretsens marker är indelade i fem zoner, där tilldelningen har varit differentierad under många år.
Det jaktlag i den förhållandevis älgrika södra delen av kommunen, där Göran Nilsson jagar, hade under 2008 nära åtta gånger fler älgobs än Malå som helhet. Här fälls ofta 100 procent av tilldelningen.
Rör sig över stora områden
Även södra delens goda älgstam är inräknad i resultatet och det understryker hur älgsvaga de övriga delarna faktiskt är.
Eftersom älgarna i Norrlands inland rör sig över verkligt stora områden under den långa jaktsäsongen är det i grunden samma älgstam som beskattas efter totalt skilda normer, beroende på var djuren för stunden uppehåller sig.
Ett bra exempel är den del av Malå norras marker som gränsar mot Norsjö.
Under många år var tilldelningen nära fem gånger så stor per ytenhet inom Norsjödelen som i Malå.
– Även om arealkravet i den norra delen är 2 600 hektar per vuxet djur och år är det faktiska medelarealkravet för kommunen som helhet endast 1 500 hektar per älg, säger Göran Nilsson.
Dags för treårslicens?
Anledningen är att många mindre jaktområdena får en licenstilldelning på ett vuxet djur även om arealen bara når 1 000 hektar. Dessutom är delar av markerna dubbelregistrerade eftersom Malå skogssameby har en egen tilldelning.
– Personligen tror jag att vi i en förlängning måste sträva efter en treårslicens, kommenterar Göran Nilsson.
Med detta menar han att en mindre mark kanske skulle få möjlighet att fälla ett djur vart tredje år.
Med dagens svaga älgstam kan inte alla små jaktlag ha möjlighet att fälla ett vuxet djur varje år.
– Det tål inte vår älgstam, fastslår Göran Nilsson.