I Sverige dödas omkring 350 människor varje år i trafiken. Ett tiotal av dessa dödas i viltolyckor, medan mer än hundra människor dödas i till exempel mötesolyckor och ytterligare omkring 150 människor i singelolyckor.
Samtidigt vet Trafikverket (som Vägverket numera heter) att den helt avgörande faktorn som påverkar olycksstatistiken är farten. Att få ner farten bara med några kilometer i timmen har stort genomslag på olycksriskerna.
Det betyder alltså att om trafikanterna är medvetna om viltrisken på vägarna, och om det leder till att hastigheten sänks med några kilometer i timmen, så blir den totala olycksrisken mindre.
Farten dödar
– Så kan man säga. Men det är inte helt lätt att förklara sådana samband när man diskuterar trafiksäkerhetsarbete, säger Catrine Petersson, avdelningschef på Trafikverket.
– Vi vet att det är farten som dödar. Det är alltså tänkbart att ökad rädsla för älgar på en vägsträcka kunna leda till att folk kör lugnare. Även om antalet viltolyckor skulle öka, så skulle det mycket väl kunna leda till att totalantalet olyckor minskar.
Viltstängsel ger falsk trygghet
Den här typen av resonemang förs ofta bland de som jobbar med olycksrisker och statistik. Men frågar man trafikanterna så får man ofta svaret att de helst vill ha viltstängsel.
Då känns det tryggare – eventuellt med följden att medelhastigheten på vägen höjs.
– Mitträcken, fartkameror och ombyggda korsningar är betydligt mer effektiva åtgärder än viltstängsel för att minska olycksrisken. Viltolyckorna är i sammanhanget marginella problem. Men det håller inte alltid trafikanterna med om, konstaterar Catrine Petersson.
Flyttar problemet
Faktum är att effekten av viltstängsel är tveksam även i ett annat avseende, nämligen därför att åtgärden i hög grad flyttar problemet.
– Vi har kunnat konstatera att viltolyckorna ökar på närliggande vägsträckor som saknar viltstängsel, säger Mats Artebrant, olycksutredare på Trafikverket.
Både han och Catrine Peterson tror att viltstängsel kan vara bra på vissa, mycket utsatta, vägsträckor. Artebrant berättar att mätningar av vad som händer med hastigheterna när viltstängsel satts upp diskuteras inom Trafikverket. I dag finns det dåligt med undersökningar på det området.
Vinter och snö påverkar mest
Ser man enbart till viltolyckorna är det också välkänt att de styrs av många fler faktorer än enbart vilttätheter. Det har att göra med årstider, snödjup, saltning (som lockar viltet), ändrade rutiner hos exempelvis polisen och så vidare.
Att just vinter och snö påverkar just viltolyckorna extremt mycket framgår tydligt om man ser till älgskadefondsföreningens statistik för den gångna vintern. Det totala antalet viltolyckor i Sverige (även lättare kollisioner) störtdök från januaris 6 102 till mars månads 2 657 olyckor.
Fem gånger fler älgolyckor
Också om man jämför januari i år med januari förra året får man mycket stora skillnader – som inte alls kan härledas till exempelvis förändringar i viltpopulationerna:
Totalantalet viltolyckor i januari var drygt hälften så många förra året.
I till exempel Västra Götaland skedde 28 älgkrockar i januari förra året och 132 älgkrockar motsvarande månad i år – en ökning med nästan 500 procent. Ökningar av älgolyckor med mer än hundra procent kan noteras över hela landet: Värmland, Dalarna, Västernorrland, Stockholm, Uppsala, Kronoberg, Södermanland.