Fångad mårdhund. Skottpengar på mårdhundar riskerar få motsatt effekt, att jägare börjar vårda beståndet, anser Jägareförbundet. Jägarnas Riksförbunds distrikt i Norrland vill däremot att jägare ska få 500 kronor för en fälld mårdhund.
Fångad mårdhund. Skottpengar på mårdhundar riskerar få motsatt effekt, att jägare börjar vårda beståndet, anser Jägareförbundet. Jägarnas Riksförbunds distrikt i Norrland vill däremot att jägare ska få 500 kronor för en fälld mårdhund.

Mårdhundsprojektet kritiseras

– Jag ifrågasätter mårdhundsprojekt effektivitet. Det har hållit på i tre år och nu har vi mer mårdhund än någonsin. Inför istället skottpengar så blir bekämpningen effektivare.
Det säger Ari Jekkonen, jägare från Haparanda som gärna jagar mårdhund. Under det två senaste månaderna har han tillsammans med en jaktkompis fått tag på sammanlagt tolv mårdhundar i trakten av Haparanda.

– Vi vet om att det gått fram minst sju nya kullar på den svenska sidan om gränsen, säger han.
Men att införa skottpengar är någonting som P-A Åhlén, Jägareförbundets projektledare för mårdhundsprojektet, vänder sig emot.
– Inför man skottpengar får djuret ett värde i naturen och många kommer att vårda det som en resurs. Det är direkt kontraproduktivt, säger han.
– Det är därför vargen överlevde i Italien. När man införde skottpengar så avstod många från att skjuta vuxna djur på våren för att kunna tjäna mera pengar till hösten när valparna vuxit upp. 

Börjar vårda beståndet
Samma effekt fick vi i England när man införde skottpengar på bisamråttan. Då började man på många håll att vårda beståndet, berättar P-A Ålen.
Jägarnas Riksförbund har en helt annan syn på frågan om skottpengar.
Jägarnas Riksförbunds distrikt i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland vill införa en viltvårdspremie på 500 kronor för varje avlivad mårdhund i Sverige. Förslaget har skickats till jordbruksdepartementet.
Skottpengarna är det bästa sättet att stoppa mårdhundens etablering i Sverige, anser JRF-distrikten i norr.

Fångas in
Jägareförbundets mårdhundsprojekt går ut på att man ska fånga in de mårdhundar man hittar levande. Djuret ska sedan steriliseras och vaccineras och förses med sändare för att på nytt släppas ut på platsen där det fångades.
Eftersom mårdhunden lever i livslånga monogama parförhållanden är tanken att det sändareförsedda djuret ske leda fältpersonalen till boet med partner och ungarna så den kan avlivas.
Den sändarförsedda mårdhunden ger sig sedan ut för att finna en ny partner och på sätt kan bekämpningen bli mycket effektiv.
”Sändardjuren är ett av våra mest effektiva metoder och vi ser gärna att jägarna låter bli att skjuta mårdhundar märkta med halsband” skriver Jägareförbundet i sitt pressmeddelanden.

Inplanterad under sovjettiden
Mårdhunden kommer ursprungligen från norra Laos och Vietnam och inplanterades under sovjettiden i Ryssland då man ville ha ett bra pälsvilt att jaga. Mårdhunden har sedan spridit sig okontrollerat i Ryssland och är nu talrik i Finland.
– Den har en fantastisk förmåga att reproducera sig. Kullarna är i snitt på tio valpar men de kan få ända upp till 18 valpar i en kull, berättar P-A Åhlén.
Mårdhunden är också en överlevare av stora mått och den kan simma minst fem kilometer över öppet hav.
– Vi följde en sändarförsedd mårdhund när den simmade 1,5 kilometer i 13 sekundmeters blåst, berättar P-A Åhlén.

Nordiskt samarbete
Mårdhundsprojektet är ett samarbete mellan Sverige, Norge, Finland och Danmark. På gränsen mellan Tyskland och Danmark pågår ett liknande projekt som vid den svensk-finska gränsen.
Skälet till att det är så viktigt att förhindra att mårdhunden etablerar sig i landet är att den lätt sprider sjukdomar som rabies och dvärgbandmask.
I natur åstadkommer den stor skada bland groddjur och andfåglar. Häckningen av sällsynta fågelarter som rördrom, svarttärna, skäggmes och olika kärrhöksarter kan helt omöjliggöras av mårdhunden.