Kretsen som det handlar om omfattar 550 000 hektar, uppdelad på tio zoner på mellan 50 000 och 70 000 hektar vardera.
I mars i år träffade styrelsen för jaktvårdskretsen jägarrepresentanter från samtliga zoner för att få synpunkter. Sammanlagt cirka 200 jägare deltog.
Med det underlaget beslutade sig styrelsen för att föreslå en ökad avskjutning med tio procent. Men det skulle visa sig att markägarna hade en annan uppfattning.
Vid samrådet i april ville markägarna ha en kraftig höjning av avskjutningen med 40 procent.
Uppfattningen baserades på den flyginventering som gjorts i december 2010 och som visade att man hade åtta älgar per 1000 hektar.
”Finns alltid osäkerhetsfaktor”
– Alla sätt att mäta är ju ändå bara beräkningar. Om det är älgobsen, flyginventeringen, spillningsinventering eller vilken metod man använder finns det alltid en osäkerhetsfaktor, säger Calle Franklin.
Eftersom parterna stod så långt från varandra kunde de inte enas om ett förslag utan skickade var sitt förslag till länsstyrelsen.
Det resulterade i att länsstyrelsen anmodade parterna att förhandla på nytt.
Efter långa diskussioner enades jägarna om att gå med på en höjning av avskjutningen till 20 procent.
Eftersom parterna stod så långt från varandra kunde de inte enas om ett förslag utan skickade var sitt förslag till länsstyrelsen.
Det resulterade i att länsstyrelsen anmodade parterna att förhandla på nytt.
Efter långa diskussioner enades jägarna om att gå med på en höjning av avskjutningen till 20 procent.
Höll fast vid kravet
Men markägarna höll fast vid sitt krav på en 40- procentig ökning av avskjutningen.
Då parterna inte kom överens den här gången heller resulterade det ännu en gång i att två förslag skickades till länsstyrelsen.
Beslutet från länsstyrelsen blev att man gick helt på markägarna linje och bestämde en 40-procentig höjning av avskjutningen. Ett beslut som Calle Franklin är kritisk till.
– Vi delar inte alls markägarna syn på att vi står inför en älgexplosion som på 80-talet, kommenterae han.
Calle Franklin ställer sig också frågan hur det nya älgförvaltningssystemet som införs nästa år ska kunna fungera.
– Då ska jägare och markägare samarbeta och enas om vilken väg man ska gå för att förvalta en bra älgstam. Men hur ska det samarbetet kunna fungera om ena parten pekar med hela armen för att få sin vilja fram? undrar han.
Då parterna inte kom överens den här gången heller resulterade det ännu en gång i att två förslag skickades till länsstyrelsen.
Beslutet från länsstyrelsen blev att man gick helt på markägarna linje och bestämde en 40-procentig höjning av avskjutningen. Ett beslut som Calle Franklin är kritisk till.
– Vi delar inte alls markägarna syn på att vi står inför en älgexplosion som på 80-talet, kommenterae han.
Calle Franklin ställer sig också frågan hur det nya älgförvaltningssystemet som införs nästa år ska kunna fungera.
– Då ska jägare och markägare samarbeta och enas om vilken väg man ska gå för att förvalta en bra älgstam. Men hur ska det samarbetet kunna fungera om ena parten pekar med hela armen för att få sin vilja fram? undrar han.