Det första konstaterade fallet av rävens fruktande dvärgbandmask har satt fart på samhällets skyddsinsatser. Hittills har omkring 600 rävar obducerats på SVA i Uppsala. 40 stycken per dag hinner personalen med och målet är att kontrollera sammanlagt 3 000 rävar.
Nästa vecka börjar SVA också samla in gnagare för analys.
Hittills finns bara ett konstaterat fall, en räv från Uddevallatrakten.
SVA, jordbruksverket, smittskyddsinstitutet, livsmedelsverket, socialstyrelsen, arbetsmiljöverket och Naturvårdsverkets tjänstemän diskuterar samtidigt vad nästa steg blir.
Beslut när smittläget fastställts
– När vi vet hur smittläget ser ut måste det fattas beslut – ska vi acceptera att smittan finns i landet och jobba med att minimera effekterna, eller ska vi försöka utrota dvärgbandmasken? Visar det sig att smittan är utbredd, är det kanske inte ekonomiskt försvarbart att försöka utplåna den, säger Erik Ågren.
Det finns flera länder i Europa där man sprider ut medicin för att förhindra sjukdomar. I sydöstra delen av Finland sprids vaccin för att stoppa rabies från att komma in från Ryssland. I England sprider man vaccin till grävlingar, mot tuberkulos (TBC).
Till fots eller från luften
– Det finns olika sätt att gå till väga. Antingen kontrakterar man människor som tar sig till fots genom terrängen och sprider avmaskningsmedel. Det finns också möjligheter att använda flygplan eller helikopter. Radien runt varje konstaterat smittad räv bör vara runt 50 kilometer. Det bygger på den information vi fått från forskare som studerar rävars rörelsemönster, säger Erik Ågren.
Om ett försök att utrota dvärgbandmasken sätts i verket kommer projektet att pågå mellan tre och fyra år. Enligt Erik Ågren finns det inga biverkningar av att sprida avmaskningsmedel i naturen på det här sättet.