Nu har älgjakten börjat i norra Sverige, men vet du vad som gäller om det blir eftersök på en älg?
Foto: Shutterstock.com Nu har älgjakten börjat i norra Sverige, men vet du vad som gäller om det blir eftersök på en älg?

Men vad gäller för eftersök?

Idag börjar älgjakten i norra Sverige. Men vet du vad du får göra, eller inte göra, vid eftersök av påskjutet och skadat vilt, som inte varit inblandat i en trafikolycka?
När älgkalven med ett avskjutet framben går över gränsen till grannmarken, vad gör jag då? Får jag ta bilen för att genskjuta kon som träffats av ett bukskott? Är det tillåtet att fortsätta eftersöket trots att det blivit för mörkt för vanlig jakt? Jakt & Jägare har frågat Christer Pettersson, ansvarig för frågor om eftersök och jakt vid Naturvårdsverket.

Hur gärna vi än vill att det inte ska ske kommer det att inträffa att ett dåligt skott resulterar i ett påskjutet och skadat djur.
Då är det jägarens skyldighet att se till att det skadade djuret spåras upp och avlivas. Men vad är tillåtet och vad är inte tillåtet? Enligt jaktlagen ska eftersök jämställas med jakt och då är frågan om vad som gäller vid eftersök.

Lång erfarenhet
Christer Pettersson är ansvarig när det gäller frågor om eftersök och jakt vid Naturvårdsverket. Han har lång egen erfarenhet av jakt och eftersök med hund.
– Generellt är det oerhört viktigt att jägaren är klar över att det verkligen handlar om ett påskjutet vilt och att man är säker på att det är rätt djur under eftersöket. Avsikten med eftersöket ska vara att förkorta djurets lidande, säger han.
(Vid exempelvis trafikskadat vilt gäller andra regler som inte berörs här.)

• Får jag som eftersöksjägare spåra med hund in på mark som inte tillhör mitt jaktlag?
Förutsatt att villkoren är uppfyllda, alltså att det rör sig om ett påskjutet och skadat djur, är svaret ja om avsikten är att förkorta djurets lidande. Men först måste eftersöksjägaren försöka få kontakt med jakträttshaven på grannmarken eller polisen, svarar Christer Pettersson.
Möjligheten att få tag på jakträttshavaren kan variera kraftigt i olika delar av landet.
I norra Sverige kan det vara svårare med stora marker och kanske överlåtna jakträtter jämför med i södra delen av landet med mindre marker, där man kanske känner jakträttshavaren på grannmarken.

• Om jag försökt men inte lyckats få tag på jakträttshavaren till grannmarken, vad gör jag när jag passerar gränsen?
– Har du gjort allt du kan för att få kontakta med jakträttshavaren kan du fortsätta över gränsen med eftersöket på annans mark. Men det är då viktigt att noga märka ut var det påskjutna djuret passerat.

• Om jag har väntat den tid jag ska för att låta älgen gå i sårlega och sedan tar upp spårningen, men älgen reser sig upp och tar sig över gränsen till granlaget när jag närmar mig. Kan jag då släppa min hund om det är en ställande hund?
– Släpper du hunden blir frågan mer komplicerad. Hur kan du vara säker på att det är det påskjutna djuret hunden ställer? Risken finns att du blir misstänkt för jaktbrott om det är fel djur. Men det är inte förbjudet att släppa hunden.

• Om jag har avlivat djuret på annans mark. Vad gör jag då?
– Nu är det högaktuellt att få tag på jakträttshavaren. Går inte det får du tänka efter hur grannlaget skulle ha gjort med det avlivade djuret. I norra Sverige med långa avstånd till närmaste väg kan det skilja sig kraftigt jämför hur det är i södra Sverige där man till och med kan ta hem djuren opassade.

• Får jag använda motorfordon vid eftersök?
– Ja, om avsikten är att förkorta djurets lidande. Men åter igen, du måste vara säker på att det är rätt djur.

• Får jag göra eftersök i mörker?
– Samma sak där. Ja, om du är säker på vilket djur det rör sig om. Men här finns anledning att höja ett varningens finger. Det gäller särskilt om det är eftersök på flockdjur som vildsvin eller hjort. Ett skadat djur håller sig oftast till flocken och därmed ökar alltid risken för förväxling. Samtidigt blir säkerhetsfrågan än viktigare när det gäller att avlossa skott i dåligt ljus.
Christer Pettersson betonar att det rent generellt är viktigt att vara så öppen som möjligt. Att använda jaktradion och mobiltelefon och berätta så mycket som det går om vad som hänt och vad man tänker göra. Då finns det jaktkamrater och andra, som om något händer, kan vittna och intyga om vad som skett.
– Jag har varit med som sakkunnig vittne i en rad rättegångar, både i tingsrätt och hovrätt. Min bestämda uppfattning är att de som råkat illa ut är de jägare som agerat på egen hand, kommenterar Christer Pettersson.