Misslyckat kamouflage. Vita skogsharar syns extra bra för rovdjur när snön uteblir och bidrar till att skogshararna fortsätter att bli färre.
Misslyckat kamouflage. Vita skogsharar syns extra bra för rovdjur när snön uteblir och bidrar till att skogshararna fortsätter att bli färre.
Publicerad 2006-12-12 10:08

Mild vinter hot mot skogsharar och räkning av rovdjur

Den milda och snöfria vintern i Mellansverige kan hota både inventeringen av rovdjursstammarna.
Dessutom pressas de vita skogshararna ännu mer.
Enligt Skandinaviska björnprojektets fältrapportörer har björnarna gått i ide trots den milda vintern.

Den varma hösten och milda början på vintern har gynnat fästingarna, som frodats på rådjuren och även hittats på jakthundar.

Extra många skogsharar lär gå åt i vinter när deras vita päls syns mycket bra för alla spanande rovdjur.

Just milda vintrar och rovdjurstryck är enligt forskare en orsak till att skogshararna blir färre och försvinner från en del områden.

Det är också möjligt att älgarnas vandringar till vinterbete påverkas, vilket i sin tur kan ge mindre skogsskador i de områden där älgarna normalt har sitt vinterbete. Det är också tänkbart att älgarna håller sig mer till bärris när det är snöfritt och därmed skonar en del skog.

Uppskattningarna av hur stora rovdjursstammarna är omöjliggörs mer eller mindre eftersom det inte är spårsnö i Mellansverige. Nu blir varg- och lostammens storlek ännu mer än gissning.

Även flyginventeringarna av älgstammen kräver snö för att lättare se och räkna de mörka älgarna på marken.

Det positiva med den gröna vintern är att de hårt pressade rådjuren får lättare att hitta föda. Främst den växande lostammen har mer eller mindre utplånat rådjursstammen i delar av Mellansverige.

Och det finns hopp för dem som tröttnat på fästingar. Övergår den milda och blöta vintern i plötslig stark kyla dör de flesta fästingarna.

Om kylan slår till före snöfall fryser fästingarna ihjäl, där de grävt ner sig i marken på en nivå dit frost normalt inte når. Eftersom det nu är så vattensjukt i markerna kan fästingarna bli frysta till döds där de är nedgrävda, förklarar Lars-Åke Janzon, biolog vid Riksmuseet i Stockholm.