– Den var ny för mig. Bakterien slår infektionsmässigt ut djurens cirkulationsorgan. Men det är för tidigt att säga om älgdöden beror på det, säger Alf Andersson, viltvårdare i Vare, till Hallandsposten.
Varje helg kommer nya rapporter om upphittade döda älgar. Arne Andersson har inte upplevt något liknande under hela sin jägarkarriär.
Om köttet är dugligt att använda som mat är inte heller känt.
Alf Andersson åker tillsammans med medhjälpare från Jägareförbundet ut i skogarna för att ta blod- och vävnadsprover på de döda älgarna.
Prover skickas till SVA
Proverna skickas sedan på analys hos Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, i Uppsala.
Att få färska prov är däremot ett problem. Helst ska proverna tas bara ett par timmar efter att älgen dött och innan vävnaderna börjar ruttna. Proverna får heller inte utsättas för frysgrader.
SVA delar inför årets älgjaktspremiär ut 30 provtagningsutrustningar till jaktlagen i de områden där flest älgar hittats. Förutom att undersöka vad som orsakar älgdöden letar man efter blåtunga.
Kärnområdet för älgdöden finns i Hylte kommun med omnejd. Området är 250 000 hektar stort. Många älgar har hittats nära gränsen till Jönköpings län och även på andra sidan gränsen.
Att få färska prov är däremot ett problem. Helst ska proverna tas bara ett par timmar efter att älgen dött och innan vävnaderna börjar ruttna. Proverna får heller inte utsättas för frysgrader.
SVA delar inför årets älgjaktspremiär ut 30 provtagningsutrustningar till jaktlagen i de områden där flest älgar hittats. Förutom att undersöka vad som orsakar älgdöden letar man efter blåtunga.
Kärnområdet för älgdöden finns i Hylte kommun med omnejd. Området är 250 000 hektar stort. Många älgar har hittats nära gränsen till Jönköpings län och även på andra sidan gränsen.
Påverkar älgjakten
– Denna älgdöd har sådan omfattning att den påverkar förvaltningsmodellen, säger Alf Andersson till Hallandsposten.
Enligt Alf Andersson har älgstammen i länet börjat återhämta sig från de låga nivåerna. Så älgdöden kommer som ett bakslag.
– Det måste alltid finnas en marginal. Jägarna får ta sitt ansvar. Om man har licens på tio älgar är det inget som säger att man är tvungen att skjuta dem. Är det dåligt med älg kanske det räcker med två-tre.
För länsstyrelsen kommer den allt mer omfattande älgdöden och den fästingburna bakterien som en överraskning.
Enligt Alf Andersson har älgstammen i länet börjat återhämta sig från de låga nivåerna. Så älgdöden kommer som ett bakslag.
– Det måste alltid finnas en marginal. Jägarna får ta sitt ansvar. Om man har licens på tio älgar är det inget som säger att man är tvungen att skjuta dem. Är det dåligt med älg kanske det räcker med två-tre.
För länsstyrelsen kommer den allt mer omfattande älgdöden och den fästingburna bakterien som en överraskning.
Jakttrycket ändras
– Vi har inte fått veta detta. Det vi vetat hittills har inte lett till något annat beslut än den tilldelning som vi gjort. Att vi har viltsjukdomar är inget konstigt. Men spridningen påverkar hur vi ska lägga jakttrycket, säger Martin Broberg, naturhandläggare, till Hallandsposten.
Anaplasma phagocyhylium är bakterien som hittats i en av de döda älgarna och sprids via fästingar. Den smittar förutom älgar även katter, hundar, får, hästar och till och med människor. Om man smittas drabbas man av sjukdomen anaplasmos, så kallad fästingfeber eller betesfeber.
Anaplasma phagocyhylium är bakterien som hittats i en av de döda älgarna och sprids via fästingar. Den smittar förutom älgar även katter, hundar, får, hästar och till och med människor. Om man smittas drabbas man av sjukdomen anaplasmos, så kallad fästingfeber eller betesfeber.
Hög feber och blodförgiftning
– Den som angrips får hög feber och blodförgiftning och kan dö. Men inte alla smittade dör, säger biträdande statsveterinär Jonas Malmsten till Hallandsposten.
Den utbredda älgdöden i Halland förbryllar forskarna som går efter tre teorier. Antingen är det anaplasma, hjärnhinnemask eller faktor X – alltså en okänd anledning som man ännu inte känner till.
– En studie med 30 skjutna älgar på Öland visar att alla hade antikroppar mot anaplasma men bara en kalv hade själva bakterien i blodet, berättar Malmsten för Hallandsposten.
Den utbredda älgdöden i Halland förbryllar forskarna som går efter tre teorier. Antingen är det anaplasma, hjärnhinnemask eller faktor X – alltså en okänd anledning som man ännu inte känner till.
– En studie med 30 skjutna älgar på Öland visar att alla hade antikroppar mot anaplasma men bara en kalv hade själva bakterien i blodet, berättar Malmsten för Hallandsposten.
Drabbar täta populationer?
Teorin om hjärnhinnemask bygger på att älgar i täta populationer får i sig masken och av den anledningen dör.
– 30 procent av alla Sveriges älgar är infekterade men många utan att bli sjuka. Problemet uppstår när masken går fel och sätter sig i hjärnhinnan och ryggmärgshinnan istället för muskulaturen, säger Jonas Malmsten i Hallandsposten.