Naturvårdsverkets motivering till avslaget är att tilldelningen på björnar har ökat kraftigt de senaste åren. I Dalarna höjdes björnkvoten med fyra till 35. I Gävleborg ökade tilldelningen med sex björnar till 30.
– Det behövs en analys vilka effekter den ökade jakten får för stammen på sikt, säger Susanna Löfgren, chef för viltförvaltningsenheten på Naturvårdsverket.
”Inget skäl att öka tilldelningen”
Robert Franzén, handläggare på viltförvaltningsenheten, anser att kunskapen om björnstammens storlek inte har ändrats sedan i juni när verket beslöt om tilldelningen för årets jakt.
– Därför ser vi inga skäl att öka tilldelningen generellt i de två länen. Om det uppstår problem med enskilda björnar så kan länsstyrelsen besluta om skyddsjakt på dem, säger Robert Franzén.
Naturvårdsverket vill ha bättre koll på björnstammen innan björnjakten tillåts öka ännu mer. Insamling av spillning, som DNA-analyseras, samt jägarobservationer vid älgjakten kan ge en bra bild av björnstammen nedanför fjällen, anser verket.
– Därför ser vi inga skäl att öka tilldelningen generellt i de två länen. Om det uppstår problem med enskilda björnar så kan länsstyrelsen besluta om skyddsjakt på dem, säger Robert Franzén.
Naturvårdsverket vill ha bättre koll på björnstammen innan björnjakten tillåts öka ännu mer. Insamling av spillning, som DNA-analyseras, samt jägarobservationer vid älgjakten kan ge en bra bild av björnstammen nedanför fjällen, anser verket.
Tätare inventeringar i varje län
– Spillningsinventering är arbetskrävande och det är dyrt att analysera proven. Nu har alla län utom Norrbotten räknat sina björnar med hjälp av DNA. Det skulle vara bra att få till en rullande inventering över landet, där varje län inventeras vart femte till tionde år, säger Susanna Löfgren.
Inför nästa års björnjakt vill Naturvårdsverket se över tilldelningen mellan de olika länen. Översynen ska göras i samarbete med björnforskarna, länsstyrelserna och jägarorganisationerna.
Malte Sandström, Jägarnas Riksförbunds länsordförande i Dalarna, och Leif Enbom, länsbas i Gävleborg, är helt ense att det är beklagligt att länsstyrelserna och Naturvårdsverket inte har tagit vara på kunskaperna hos jägare och folk på landsbygden om den växande björnstammen.
– Enligt jaktlagens paragraf 4 är markägare skyldiga att bevara ett artrikt djurliv på sina marker. Har myndigheterna någonsin haft en tanke på detta? Rovdjuren verkar från myndighetshåll vara viktigare än en ett artrikt djurliv ute i våra skogar, säger Malte Sandström.
Malte Sandström, Jägarnas Riksförbunds länsordförande i Dalarna, och Leif Enbom, länsbas i Gävleborg, är helt ense att det är beklagligt att länsstyrelserna och Naturvårdsverket inte har tagit vara på kunskaperna hos jägare och folk på landsbygden om den växande björnstammen.
– Enligt jaktlagens paragraf 4 är markägare skyldiga att bevara ett artrikt djurliv på sina marker. Har myndigheterna någonsin haft en tanke på detta? Rovdjuren verkar från myndighetshåll vara viktigare än en ett artrikt djurliv ute i våra skogar, säger Malte Sandström.