Enligt det lagförslag som nu lämnats till lagrådet ska alla vitala vapendelar på ett nyproducerat vapen ha en individuell märkning – där serienummer, tillverkaren namn och tillverkningsår ska anges.
För en studsare betyder det att samtliga uppgifter ska finnas på pipan, lådan och slutstycket. (I lagtexten står det 1. slutstycke eller trumma, 2. eldrör eller pipa, och 3. stomme, låda och mantel – vilket för vissa ovanliga vapentyper kan innebära märkning på fler än tre ställen.)
Däremot gäller inte reglerna retroaktivt. Du behöver alltså inte märka dina vapen om du till exempel ska åka på en jaktresa, vilket var effekten av det första lagförslaget.
Ursprungsförslaget omöjligt
– Omfattningen av märkningskravet fick en hel del kritik från remissinstanserna, bland annat jakt- och skytteorganisationerna, konstaterar säger Ewa Bokwall, rättssakkunnig vid Justitiedepartementet.
– Även Rikspolisstyrelsen ansåg att ursprungsförslaget var praktiskt omöjligt att genomföra. Därför föreslår vi nu att tillfällig in- och utförsel av vapen över den svenska gränsen, till exempel i samband med jakt, tävling, reparation eller genomresa, inte ska omfattas av märkningskravet.
En märkning på utländskt vapen
Det samma gäller om du köper ett begagnat vapen utomlands. Då behöver du bara märka vapnet (i den mån det behövs) på ett ställe. De flesta vapen är redan stämplade med tillverkarnamn och serienummer, men det kan bli nödvändigt att stämpla dit införselåret och att vapnet hör hemma i Sverige.
Enligt vapentillverkarna ska det inte vara speciellt svårt eller dyrbart att redan vid tillverkningen förse vapendelarna med märkning. Annat är det när man ska bygga om eller reparera ett vapen, till exempel förse det med en ny pipa eller ett nytt slutstycke. Nya vapendelar räknas nämligen som nyproducerade och ska därför märkas, enligt den nya lagen.
Dyrbart och svårt
Det här kan bli ett stort problem, eftersom många svenska vapenverkstäder varken kan eller vill märka ett slutstycke.
– Ingen av de kolleger som jag talat med vågar ge sig på detta, säger Kjell Hansson som driver Östergårdens Vapenverkstad i Sjötorp.
Han anger två skäl:
– Det skulle bli för dyrt och det är alldeles för farligt för oss. Ska man verkligen stämpla in en varaktig märkning i slutstycket måste man först avhärda materialet och sedan härda om det.
Ansvarsfråga
– Varken jag eller mina kolleger har den dyrbara utrustning som krävs och ingen av oss vill ta på oss ansvaret om det senare sker en olycka som orsakats av slutstycket. Dessutom skulle det kosta mycket mer än själva vapnet, så jag tvivlar på att kunderna ställer upp det, konstaterar Kjell Hansson.
Alternativet skulle vara att lämna slutstycket till en gravör. Men också det kan bli dyrare än själva ombyggnaden, bedömer Kjell Hansson, som tillägger:
– Det beror ju naturligtvis på vilka krav som ställs på själva märkningen.
Arbetsgrupp med branschfolk
Carina Vangstad på Rikspolisstyrelsen ser samma problem och konstaterar att det hamnat på Rikspolisstyrelsens bord, nu när de nya föreskrifterna ska utformas.
– Vi ska tillsätta en arbetsgrupp med branschfolk, vapentekniker och representanter för vapentillverkare, och försöka hitta en lösning. Det måste först och främst vara möjligt för folk att följa lagen – att det verkligen finns någon som kan utföra märkningen. Men det bör naturligtvis också vara förenat med rimliga kostnader, säger Carina Vangstad.
Uppenbara svårigheter
Det finns även andra oklarheter, exempelvis var på de olika vapendelarna vapenmärkningen ska sitta. Carina Vangstad noterar att det inte i det här sammanhanget finns några gemensamma EU-regler kring detta, vilket vore en fördel.
– Det här blir klurigt. Jag tycker att det är bra med märkning och att vapendelarna går att spåra. Men jag ser också uppenbara svårigheter med detta, kommenterar Carina Vangstad.
Lagförslaget om nya märkningsregler har kommit till sedan regeringen beslutat att följa FN:s vapenprotokoll. Den nya lagen, som förslås träda i kraft 1 juli 2011, innebär också att felaktig vapenmärkning blir kriminaliserad och kan ge böter eller fängelse i högst ett år.