Enligt Bengt Högberg var upphovet till tvisten med markägaren följande:
Laget hade en preliminär tilldelning på sex tjurar, fem kor och åtta kalvar. Efter första veckan hade man lyckats ganska bra med avskjutning. Bara en tjur återstod, samt några kalvar.
När den slutliga tilldelningen på ytterligare några djur gavs införde jaktlaget, med Bengt i spetsen, hondjursförbud, trots att inget sådant överenskommits varken med grannlagen eller med markägaren.
– Vi var helt enkelt rädda om älgstammen. Vi har ett mycket hårt rovdjurstryck, med både björn och varg, vilket vi också märkte på kalvarna, som vi hade svårigheter att få tag på, berättar Bengt Högberg.
Sades upp i alla fall
Men det tog inte många dagar förrän Bengt Höberg fick ett telefonsamtal från markägarens representant, Vegard Haanaes, som är Stora Ensos jaktansvarige på området.
– Vi hävde så klart hondjursförbudet omedelbart och jag beklagade det inträffade och försökte förklara hur vi resonerat. Men vi blev uppsagda ändå. Det tyckte jag var lite väl häftigt, i förhållande till ”brottets art”, säger Bengt, som tillägger:
– Men jag skulle tro att markägaren ville statuera exempel.
Markering
Det bekräftas av Vegard Haanaes, som konstaterar att det inte bara handlar om att följa markägarens direktiv när det gäller viltstammarna, utan också om att markägaren måste agera när ett enskilt lag bryter mot regler, medan andra följer dem.
– Vi ville göra en markering. Annars skulle de lag som gör rätt undra vad vi håller på med. Och från bolagets sida anser vi inte att vår markering var för hård, konstaterar Vegard Haanaes.
Han berättar att de båda jaktlagen kommer att ha ögonen på sig. Dialogen mellan bolag och jaktlag ska fortsätta och det blir fler avstämningar i fortsättningen.
– I övrigt är den här saken utagerad nu och vi har fullt förtroende för ledningarna i de båda jaktlagen. Det här kommer att gå bra, säger Vegard Haanaes.