Jörgen Carnell, JRF:s lokalordförande, efterlyser mer samarbete för att på ett bra sätt förvalta den kraftigt växande rådjursstammen på Gotland.
Jörgen Carnell, JRF:s lokalordförande, efterlyser mer samarbete för att på ett bra sätt förvalta den kraftigt växande rådjursstammen på Gotland.

Ökande rådjursstam på Gotland reser krav på samordning

Rådjursstammen på Gotland har på några decennier växt från noll till tusentals djur, spridda över hela huvudön. Den nya situationen kräver, enligt JRF:s lokalordförande, Jörgen Carnell, att jägare och myndigheter tar tag i viltvårdsfrågorna, bildar jaktlag och diskuterar jaktformerna.

Rådjur ska egentligen inte finnas på Gotland, men på 1980-talet skedde inplanteringar. Ingen vet i dag hur stor rådjursstammen är. Grova uppskattningar pendlar från några tusen till tio tusen.
– Vi försöker gissa utifrån de iakttagelser vi får in. Men helt klart är tillväxten just nu mycket kraftigt. Jag skulle tro att det rör sig om en fördubbling, förmodligen ännu mer, vart annat år, säger Tomas Johansson på länsstyrelsen.
Jägaren och polismannen Benny Melin ger samma bild:
– Rådjursolyckorna ökar kraftigt och ligger i dag på omkring 60 om året. Detta trots att mörkertalet är stort. Folk känner varandra här på ön och många påkörningar klaras upp utan att polisen blir inblandad.

Kontroversiell fråga

Redan från start, på 1980-talet, var rådjuren en kontroversiell fråga på Gotland. En huvudinvändning har varit att rådjuren hotar den gotländska jakttraditionen.
# Med rådjuren har jakten fått ett ekonomiskt värde på ett annat sätt än med mindre småvilt. Arrendepriserna för jaktmark ökar kraftigt.
# På Gotland har jakten ofta kunnat bedrivas ganska informellt på små och begränsade områden. Förutom gässen har räven varit ”högviltet” och rävjägarna har i regel rört sig fritt, eftersom de flesta vill hålla efter rävarna.
# Jakthundarna är inte vana med rådjur och risken är att snabba räv- och jakthundar kan orsaka problem.
# Från att nästan uteslutande jaga med hagelvapen har många jägare börjat använda drilling och kombivapen med kula – långt farligare i det flacka jordbrukslandskapet.

Ny situation – nya krav
– Rådjuren har onekligen vänt upp och ned på den gotländska jakttraditionen, på gott och ont, konstaterar den lokala JRF-ordföranden Jörgen Carnell, som fortsätter:
– Men vi måste inse att rådjuren är här för att stanna, och att de sannolikt bler betydligt fler. Vi har inte alls någon anmärkningsvärd rådjurstäthet om vi jämför med fastlandet. I Blekinge, som är något mindre än Gotland, sker omkring 700 rådjursolyckor om året.
Den nya situationen ställer nya krav på jägarna. Därför efterlyser Carnell ett ökat samarbete mellan markägare och jägare. På Gotland finns förvisso jaktklubbar. Men jaktlag eller viltvårdsområden – som jägarna på fastlandet är vana med – existerar knappast.

En resurs
Trots kritiken mot rådjursstammen konstaterar Carnell att rådjursjakten i dag är väldigt utbredd på Gotland. På de områden han känner till så dominerar rådjursjakten över annan jakt. Även polisman Benny Melin ser samma tendens när det gäller jaktvanorna – stövarna blir färre och ersätts av rådjurshundar.
– Det är hög tid att vi ser de gotländska rådjuren som en resurs, säger Carnell.
– Ska vi vårda den resursen och jaga på ett etiskt försvarbart vis så bör vi gå ihop på större områden med gemensamma regler och en samordnad viltvård, till exempel stödutfodring och en effektiv predatorjakt.