Öländska älgar drabbas hårt av fästingfeber

För att lösa gåtan med de öländska älgarnas dåliga fortplantningsförmåga samlades prover in från fällda älgar under årets älgjakt. Nu har svaren från analyserna kommit. De visar att förekomsten av den fästingburna bakterien anaplasma har ökat sedan förra året.

– 2007 års prover visade att runt 10 procent av de öländska älgarna bar på bakterien som orsakar den här sjukdomen. Årets provsvar visade att 60 procent av älgarna bar på bakterien och alla bar på antikroppar mot dem vilket visar att de någon gång under sin livstid varit utsatta för anaplasma. 60 procent är en överraskande hög andel, säger en av projektledarna Jonas Malmsten från Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, till Barometern.


Påverkar reproduktionen?
Vad bakterien betyder för älgarnas dåliga förmåga att föröka sig är ännu ett frågetecken.
– Vi vet inte om det är en slump eller inte att förekomsten av de här bakterierna är så hög just nu, eller vad de gör med älgarna, säger Jonas Malmsten till Barometern.
Tidigare studier på nötkreatur har visat att anaplasma kan påverka reproduktionen.
– Man har sett att deras kalvar kan hamna på efterkälken i tillväxten och korna får sämre mjölkproduktion om de smittats, berättar Jonas Malmsten för Barometern.


Mycket olika slaktvikter
Höstens studier av de öländska älgarna har också visat att det är stora variationer i älgkalvarnas slaktvikt. Man har också hittat två älgkor utan kalvar, trots att de båda hade spår av att ha varit dräktiga.
– Om de här sakerna också beror på fästingfebern vet vi inte, säger Jonas Malmsten.
Malmsten påpekar att det visade sig vara ett helt rätt beslut att senarelägga älgjakten under hösten. Han uppmanar jägarna på fastlandet att göra samma sak.
– Trots fästingfebern har antalet kalvar på Öland ökat så det ser faktiskt ljust ut, säger Jonas Malmsten till Barometern.