Den sistnämnda trion yttrar sig gemensamt och tycker att Egardts vargförslag är en bra grund för en fortsatt dialog kring vargen i Sverige. Man vill dock veta vad projektet kostar socialt och ekonomiskt.
Efterlyser ekonomisk analys
”Vi anser att människan och hennes verksamheter ska sättas i centrum och att förvaltningen bör regionaliseras i ännu högre utsträckning för att uppnå ökad acceptans samt förtroende för svensk vargpolitik.
Vi understryker behovet av en utökad samhällsekonomisk analys, vilken är en avgörande beståndsdel i övervägandet om gynnsam bevarandestatus. Denna måste göras omgående”, skriver Björn Sprängare, Nils-Erik Åhmansson och Gunnar Palme, ordförande i Jägareförbundet, Kennelklubben och Sveriges Jordägarförbund.
”Inte ens en tummetott”
Solveig Larsson, ordförande i Jägarnas Riksförbund, är skarpare i tonen:
”Jägarnas Riksförbund är fortsatt mycket skeptiskt till möjligheten för utredningen att förändra situationen, då den socioekonomiska analysten inte ens blev en tummetott och det saknas praktiska förslag för att värna bl.a. kulturarvet jakt”, skriver Solveig Larsson till regeringen.
Jägareförbundet, Kennelklubben och Jordägarna anser att det nu brådskar för samhället att få igång förvaltningen av vargstammen.
Flyttkarusell
”Tyvärr har verkställandet av besluten haltat betänkligt pga. bl.a. EU-direktiv, juridiska processer som i sin tur har lett till en flyttkarusell av vargar och konstgjorda lösningar som många har svårt att se rimligheten i. Detta skapar ett demokratiskt dilemma och minskar trovärdigheten i myndighetsutövningen. Attityd-undersökningen i utredningen påvisar just denna utveckling, vilket är allvarligt. Nu brådskar det med adekvata åtgärder för att återskapa förtroende”, skriver Sprängare, Åhmansson och Palme.
Solveig Larsson avslutar sitt remissvar från Jägarnas Riksförbund med följande:
”Inte försvarbart”
”Det är inte försvarbart att uppskattning av välmående och starkt tillväxande populationer av rovdjur kräver stora resurser från samhället, när samtidigt boende i stora delar av Sverige lever med kraftiga neddragningar på basal samhällsservice och endast mindre delar av den totala kostnaden för rovdjurens närvaro ersätts de drabbade.”