I skrivelsen ges en lång förklaring till kommunens ställningstagande och man önskar också att genom en uppvaktning få samtala mera kring frågan innan beslut tas.
Där lyfts också Orsa fram som en attraktiv inflyttningsbygd i gränslandet mellan vildmark och kulturbygd, att det redan finns en livskraftig björnstam inom kommunen och att fäbodbruket håller på att gå förlorad på grund av varg.
Avslutningsvis uppges att de växande varg- och rovdjursstammarna har en oacceptabel och negativ påverkan på fäbodbruk, djurhållning och jakt- och friluftsliv och att Orsa kommun prioriterar dessa områden före en vargstam och ett för högt rovdjurstryck.
Läs skrivelsen till regeringen här nedan:
Begäran från Orsa kommun om att få starta ett frikommunsförsök i rovdjursfrågan
Orsa är en unik kommun med möjligheter, som i ett gynnsamt samarbetsklimat människor emellan, kan utvecklas till något positivt för framtiden. Vi är en potentiellt attraktiv inflyttningsbygd i gränslandet mellan kulturbygd och vildmark. Många som har valt att bosätta sig här har gjort det för att de här funnit en livskvalitet med jakt, fiske och friluftsliv som viktiga aspekter.
Många upplever nu hela sin livsstil som hotad och vi riskerar ytterligare befolkningsminskning.
Idag upplever vi ofta att mycket av besluten kring verksamheter som berör oss som bor här sker över våra huvuden och delaktigheten i arbetet blir då inte vad det skulle kunna bli. Vi känner oss överkörda, även om det inte är avsiktligt.
När det gäller rovdjursfrågorna har vi i Orsa en livskraftig björnstam och det har i allt väsentligt accepterats att så är fallet. Detta trots det avbräck det innebär avseende reducering av tillgången till vilt i jakthänseende. Ekonomiskt innebär det ett stort bortfall av köttintäkter och möjligheter till arrendeersättningar. Kombinationen björn och varg blir då oförenlig med en godtagbar älgstam att förvalta. De senaste årens starka tillväxt av varg inom kommunen och i vårt närområde innebär ett hot som på olika sätt drabbar oss och skapar oro och osämja. Bara den rädsla och oro som finns, berättigad eller inte, är allvarlig nog för att nonchalera. Trygghet i vardagen är en förutsättning för ett värdigt liv.
Vår unika kultur i naturens närhet och gamla sedvänjor av värde, håller på att gå förlorade genom ökad oro att röra sig i skog och mark. Fäboddriften i våra bygder bevarar en unik miljö, som flora, fauna och skapar stora kulturvärden. Det finns stor potential att restaurera äldre fäbodar och vidareutveckla verksamheter även med inriktning på besöksnäringen. Fäbodarna och fäbodlivet utgör ett levande och viktigt kulturarv som skulle kunna bli ett världsarv. Ett högt vargtryck är ett direkt hot mot fäbodbrukets existens. Något som vi redan sett konsekvenserna av här i Orsa. Skogsbete med tamdjur är inte förenligt med att rovdjur befinner sig i samma område.
Till stöd för vikten av att bevara och utveckla fäbodbruket hänvisar vi till följande konventioner och direktiv:
• Konventionen för Biologisk mångfald Artikel 8, som skapar utrymme för undantagsregler när det gäller fäbodbruket.
• Bernkonventionen Artikel 2, som ställer krav på att skydda endemiska arter (skogs– och fäbodbetesmiljöerna)
• Art- och habitatsdirektivet, som anger att ”För att upprätthålla den biologiska mångfalden kan det i vissa fall vara nödvändigt att upprätthålla eller till och med främja mänsklig verksamhet”.
De växande varg– och rovdjursstammarna innebär en negativ och helt oacceptabel påverkan på fäbodbruk, djurhållning samt jakt– och friluftsliv. För Orsa kommuns del prioriterar vi dessa områden före en vargstam och ett för högt rovdjurstryck i övrigt.
Med anledning av ovanstående begär kommunfullmäktige i Orsa kommun:
Att Orsa kommun får starta ett frikommunsförsök i rovdjursfrågan innebärande frihet från att hålla vargrevir inom kommunens gränser.
Orsa kommun önskar genom en uppvaktning föra ytterligare samtal i denna för oss så viktiga fråga innan beslut i ärendet fattas.
Enligt uppdrag av kommunfullmäktige i Orsa kommun 2013-01-28
Anders Rosell
Kommunfullmäktiges ordförande