Det är ett jaktbrott att ta med sig till synes moderslösa älgkalvar. Ofta är älgkon någonstans i närheten.
Foto: BMJ / Shutterstock.com Det är ett jaktbrott att ta med sig till synes moderslösa älgkalvar. Ofta är älgkon någonstans i närheten.

Plocka upp älgkalvar ett jaktbrott

Ofta är inte en ensam älgkalv övergiven. Älgkon finns ofta i närheten. Det bästa är därför att låta en ensam älgkalv vara, påpekar Naturvårdsverket i ett utskick. Den som tar hand om en älgkalv kan dömas för jaktbrott. Kon kan för övrigt bli farlig för människor om hon försöker skydda kalven.

Årskalv av älg som med säkerhet blivit moderlös bör av djurskyddsskäl avlivas under tiden fram till den särskilda jakttidens början, det kalenderår den föddes. Det är bara polismyndigheten som kan fatta beslut om att fånga in moderlösa älgkalvar.

Fångst av älgkalvar
Att plocka upp en älgkalv är jakt (2 § jaktlagen 1987:259). Det är endast Polismyndigheten som kan fatta beslut om att fånga in moderlösa älgkalvar, med stöd av 30 § jaktförordningen (1987:905). Naturvårdsverket har i allmänna råd till tidigare gällande 39 § NFS 2002:18 skrivit att årskalv av älg som blivit moderlös bör av djurskyddsskäl avlivas under tiden fram till den särskilda jakttidens början, det kalenderår den föddes. Naturvårdsverket vidhåller den uppfattningen.

Rehabilitering av kalvar
Ofta överlämnas upplockade kalvar till någon organisation med tillstånd att rehabilitera vilt. Enligt Naturvårdsverkets mening kan en älgkalv aldrig tas in med stöd av ett sådant tillstånd eftersom kalven i princip aldrig kan sättas ut i naturen igen med utsikt att överleva, vilket ändå är grunden för rehabiliteringsverksamheten.

Vem tillfaller älgen?
En levande älgkalv som omhändertagits är inte statens vilt (33 § andra stycket jaktförordningen) och tillhör därför jakträttsinnehavaren (10 § jaktlagen, 34 § jaktförordningen).

Naturvårdsverkets roll
Enligt 38 § jaktförordningen ska Naturvårdsverket fatta beslut om omhändertagna djur. Enligt Naturvårdsverkets tolkning avser bestämmelsen endast situationer enligt 28 d och 36 §§ jaktförordningen. En upphittad levande älgkalv tillhör dock jakträttshavaren. Därför ankommer det inte på Naturvårdsverket att besluta om hur det ska göras med en sådan älgkalv.

Offentlig förevisning
Ibland önskar någon djurpark eller älgpark överta älgkalvar för att ta in dem i verksamheten med offentlig förevisning. Då krävs, utöver ett beslut om infångande, ett tillstånd från jakträttshavaren på platsen där djuret omhändertogs.
Det krävs också att parken har tillstånd att ta in vildfångade djur i förevisningsverksamheten. Det är en fråga för den länsstyrelse som ger tillståndet för offentlig förevisning. Då bör länsstyrelsen kontrollera att det finns ett beslut från Polismyndigheten att fånga in älgkalven med stöd av 30 § jaktförordningen. Naturvårdsverkets föreskrifter om och allmänna råd om vilthägn och inhägnader för handelsträdgårdar för att förebygga skador av hare (NFS 2002:20) inte gäller för anläggningar avsedda för offentlig förevisning, enligt 2 §.

Ses som ett jaktbrott
Om det inte finns något beslut från Polismyndigheten att fånga in kalven kan det bli fråga om jaktbrott och möjligen jakthäleri (43 och 46 §§ jaktlagen). I ett sådant fall kan viltet komma att förverkas (48 § jaktlagen, 55-56 §§ jaktförordningen).