• Jaktkryssningen

Rasmus Boström vill skärpa björnskyttet

AktuelltPublicerad: 2010-01-22 15:31

Jägareförbundet behöver skärpa skyttekraven för jägare som gör eftersök på björn. Det anser Rasmus Boström, en av Sveriges mest erfarna björnjägare.
– Vi har inte tänkt förändra något utan tycker det är bra som det är, replikerar Jägareförbundets Anders Andersols.

Frågan väcktes i samband med björnsymposiet i Orsa björnpark den 18-19 januari. Björnforskare och naturvetare från fem länder deltar. De skandinaviska björnforskarna är på plats och redogör för sina slutsatser efter över 20 års forskning.
Men även björnen som jaktobjekt diskuteras.
Rasmus Boström från Älvdalen i Dalarna redogör för hur den svenska björnjakten utvecklats.
Rasmus Boström och hans jaktkamrater tränar extra mycket skytte för att klara björnattacker.

Skjuter mot ”anfallande björn”
De avlossar ett skott på en vridbar björnfigur och skjuter sedan på en björn som kommer rätt mot skytten på en vagn.
Det ger en mer verklighetstrogen träning, anser Rasmus Boström.
Jägareförbundet har i sin tur övningsskjutning för eftersöksjägare med rent sidoskott på en björnfigur, som kommer åkande på älgbanan. Det är inte realistiskt när det handlar om att gå på eftersök efter skadade björnar, tycker Rasmus Boström.
Har du med din erfarenhet något samarbete med Jägareförbundet som varit ledande när det gäller att ta fram kursmaterialet för eftersök på björn?
– Nej, de har egna experter och har aldrig brytt sig om att fråga mig när det gäller den biten. Vi har ju lite olika syn på den biten, svarar Rasmus Boström.

Inga skäl att ändra skjutkraven
Med på björnsymposiet finns även Anders Andersols, utbildningsansvarig för björnjaktskurser och eftersöksutbildning i Dalarna. Han är även den som ligger bakom den nuvarande eftersöksutbildningen på björn.
Anders Andersols har inte tagit intryck av Rasmus Boströms skytteövningar för att bättre klara björnattacker och ser inga skäl att förändra eftersökskurserna.
– Nej vi har inte tänkt förändra något utan tycker det är bra som det är, kommenterar han.
– Vi anser att skjuter man typ björnpasset så har man klart för sig var man ska skjuta på en björn. På eftersökskurserna är det också en fullgod skjututbildning, tillägger Anders Andersols.

Har hittills fällt 31 björnar
Rasmus Boström har hittills lyckats med att skjuta 31 björnar för sina hundar under björnjakterna i Sverige.
Inför åhörarna på björnsymposiet berättar Rasmus Boström att det nu är sammanlagt 85 björnar som skjutits för hans hundar. I de flesta fall handlar det om eftersök på redan skadade björnar. Det har rört sig om både trafikskadade och påskjutna björnar.
De första fyra åren såg han däremot inte en enda björn under sina björnjakter. Det berodde på uselt hundmaterial och okunskap om hur björnen lever.

Då kom vändpunkten
Vändpunkten kom när Rasmus Boström lånade
Torbjörn Anderssons hund Varja, en blandras mellan laika och jämthund. Då kunde Rasmus Boström skjuta sin första björn och insåg att här hade han något som kunde bli en björnhund.
– Det viktigaste för en bra björnhund är ett bra slagarbete. En björnhund skall ha förmågan och intresset att ta an upp till tio timmar gamla spår efter björn. Envis måste den också vara, förklarar Rasmus Boström inför publiken.
Det var därför han inte lyckades de fyra första åren. Hundarna var inte envisa nog i sitt förföljande och släppte ofta björnen efter 400-600 meters förföljande.

Två hundar som ställer björnen
– När det gäller ståndarbetet är det viktigt att det är två väl injagade hundar eftersom björnen sällan fattar stånd i öppen terräng. Hundarna måste våga arbeta nära björnen, men de får inte jobba så nära att de kan bli tagna av björnen, kommenterar Rasmus Boström.
Jobbar inte hundarna nära björnen, eller om det bara finns en hund, kan det vara direkt farligt att ta sig in på ståndskallet i tät terräng. Jägaren riskerar helt enkelt att trampa rakt på björnen.
När det gäller injagningen av en björnhund anser Rasmus Boström att hunden tidigt ska präglas på björndoft. Hunden ska lära sig att husse blir glad om hunden visar intresse för björndoft. 

Ettårig hund jagar med erfaren hund
När hunden är spårtränad på björn, och klarar att spåra, är det dags för hunden att vid ett års ålder att få följa med på riktig björnjakt tillsammans med en erfaren hund.
Eftersök på björn är inget som man hafsar iväg på med hjälp av grannens älghund, som skällt på en björn någon gång, poängterar Rasmus Boström.
– Här ska man gå på med riktiga björnhundar och absolut inte ha några oerfarna hundar med på eftersöket. Helst ska man gå två personer på ett björneftersök för säkerhetens skull, förklarar han.
Dessutom behövs två hundar, en trångsökt som är lös för att kunna ge varningar om björnen gjort en krok och bevakar sitt egna spår. Den andra hunden kan då spåra i lina.

Hundar som jobbar självständigt
– Men det bästa på ett björneftersök är en eller två spårande och ställande hundar, som löser uppgiften självständigt. Så gör jag huvuddelen av mina eftersök. Jag är inte mycket för att spåra i lina och anser att hundarna ska klara den här uppgiften själva, förklarar Rasmus Boström.
Under frågestunden får Rasmus frågan om varför björnjakten tar slut på kortare och kortare tid för varje år.
– Helt klart är att vi björnjägare med hundar har blivit bättre på att använda vårt hundmaterial just på björn. Själv har jag väl lärt mig oerhört mycket de senaste tio åren och många har lärt sig av mina misstag och erfarenheter och jag av många andra björnjägare, svarar han.

Björnen anfaller hunden
En annan fråga från publiken är hur farliga björnar är för människor.
– En trängd björn är en potentiell risk. Men min erfarenhet är att björnen inte är speciellt farlig ens under jakt, säger Rasmus Boström.
Han visar sedan en filmsnutt där en björn är filmad med en kamera på geväret. Filmen visar hur björnen anfaller hunden för att jaga iväg den. Trots att björnen springer förbi Rasmus på bara någon meter skjuter han inte i det läget.
– Här är en viktig sak att tänka på när det gäller björnar som anfaller. Enligt min erfarenhet är en björn som visar sig stor och stark, hög och bred, rätt ofarlig och vill bara skrämmas. 

Då är björnen farlig
När björnen verkligen anfaller kommer den ljudlöst och väldigt lågt med jävla fart och kraft från något risigt eller tätt område. Skjuter man inte och träffar där man ska, då är man rökt, konstaterar Rasmus Boström.
När det gäller björnhundens träning slutar den inte när björnjakten är slut. Träningen måste fortsätta hela året med diverse fysiska aktiviteter. Den första augusti varje år ska träningen intensifieras med grävlingjakt för att stärka hundens kondition och psyke.
– Jag har alltid jagat mycket grävling med mina hundar för just stärka deras kondition och psyke inför björnjakten. Sedan blir det en övergång till enbart björn den 21 augusti, förklarar Rasmus Boström.

Hittills har sammanlagt 85 björnar skjutits för Rasmus Boströms hundar.

Först får björnhunden ställa grävling med början den 1 augusti. En bra träning inför den 21 augusti, när björnjakten startar.

– Det bästa på ett björneftersök är en eller två spårande och ställande hundar, som löser uppgiften självständigt, anser Rasmus Boström.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB