Professor Göran Ericsson på SLU menar att våra rika viltmarker är ett resultat av ett långsiktigt arbete som stöds av lagstiftningen, ett långsiktigt miljötänkande och ett klokt arbete. Han tycker att det inte bara är jägarna som kan glädjas åt de viltrika markerna.
– Vi kan alla vara stolta över den här rikedomen, säger Göran Ericsson till Norrbottens-Kuriren.
När jaktsäsongen drar igång kan Sveriges 260 000 jägare gå ut i mark och skog och jaga våra traditionella jaktbara viltarter, som exempelvis älg. Älgens värde som jaktvilt är dock på nedgång.
– Visst är älgen fortfarande skogens konung – även för jägarna, men under senare år har jakt på vildsvin, dovhjort och kronhjort ökat, liksom gåsjakten eftersom stammarna har ökat, berättar Göran Ericsson för TT.
Sju av tio hushåll äter vilt
Lite mer än 15 miljoner kilo viltkött hamnar i grytorna. Enligt Ericsson äter sju av tio hushåll viltkött.
– På så sätt är jakten en viktig del av svensk kultur – även om det bara är tre procent av landets befolkning som löser jaktkort och jagar, säger Göran Ericsson till TT.
Vår bild av den traditionella jägaren som en man från glesbygden, som precis som Åsa-Nisse oftast har vapnet inom räckhåll, stämmer inte längre överens med verkligheten.
Jägare finns till en större utsträckning i skogslän som Västernorrland och Västerbotten, än i Göteborg och Stockholm. Men i dag bor det fler i storstäderna så andelen jägare som bor där har ökat.
En livsstil för många jägare
– För många aktiva jägare är det fortfarande en livsstil. Tanken på jakten finns med hela året, det handlar om inventering av vilt, utfodring och massor av olika förberedelser – inte minst skjutträningen på jaktskyttebanan, säger Anja Kjellsson, jaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet i Västerbotten.
Jägarens bästa stund är ändå själva jakten och det jägaren lever för. Att få gå i skogen och jaga är en skön rekreation, som även förhoppningsvis ger avkastning i form av bra och gott kött.