• Jaktkryssningen

Så kan vargar planteras in

AktuelltPublicerad: 2010-09-18 10:13

Inplantering av varg i Mellansverige närmar sig och nu har vargforskare Olof Liberg lämnat förslag på vilka olika metoder som kan användas.
– En jäkligt bra idé, för att komma runt karantänskraven, kan vara att söva och vaccinera vargar i Finland och låta dem vara kvar där i sex månader innan de flyttas till Sverige, säger Liberg.
Andra alternativ är valpar som tas i finska lyor och placeras som bortbytingar hos svenska vargar, eller vargvalpar uppfödda i djurpark.

Det bästa alternativet, enligt Liberg, är om redan invandrade vargar kan sövas i norra Sverige och sedan transporteras ned till vargbältet. Då finns ”hårda” och ”mjuka” släpp som alternativ. Ett hårt släpp innebär att vargen släpps utan några som helst vidare åtgärder, men det innebär sannolikt att vargen inte blir kvar där den återfår friheten.

Vandrar i snitt 90 km 
Vargforskare i USA har noterat att hårt släppta vargar vandrar i snitt 90 kilometer innan de slår sig ned. Risken är alltså att vargen vandrar in i renskötselområdet, där den inte får vara.
Ett mjukt släpp innebär att vargen hägnas in på den plats där den ska släppas ut.
– Man bygger ett acklimatiseringshägn. I Yellowstone har man gjort sådana släpp efter att vargarna varit i hägnen tio-tolv veckor. Erfarenheterna är övervägande positiva, säger Olof Liberg.

En halv hektar
De amerikanska hägnen har varit omkring en halv hektar stora. Man har noterat att vissa vargar kämpar för att ta sig ut. De biter i nätet och vissa ådrar sig tandskador, dock inte värre än att de kan jaga och leva normalt efter hägnvistelsen. Vargarna i hägnen matas av människor som kör in mat ett par gånger i veckan.
– Det finns inga tecken på att vargarna vänjer sig vid människor på grund av det. Tvärtom, en del av dem i USA vägrade gå ut genom grindarna, den plats där de visste att människorna kommit in, när de väl skulle släppas ut. I några fall fick man helt enkelt göra nya hål i staketet för att få ut vargarna, säger Olof Liberg.
• Finns det inte risk för samma fenomen som stoppat åteljakten på björn, att djur lär sig att förknippa människolukt med mat?
– Jag tror inte att vargar är likadana som björnar. I USA har man haft ett 30-tal vargar i sådana här acklimatiseringshägn och de har snarare blivit skyggare för människor, svarar Olof Liberg.

Djurparker kontaktade
Han har nu kontakt med flera svenska djurparker, som kan komma att ”få vårdnaden” över vargar som hägnas.
Men ett problem med den här planen är att jordbruksverket i inledande förhandlingar signalerat att även vargar som vandrat in i landet självmant kan komma att få karantänskrav på sig, åtminstone vargar som sövs och flyttas.
Tjänstenmännen på Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) och jordbruksverket har en lista med 70 olika sjukdomar som kan finnas hos vargar från öster. För att förhindra vissa av dess krävs sex månaders karantän.

Jobbar med riskanalyser
Det är osäkert om det bedöms som djuretiskt lämpligt att hålla vilda djur i fångenskap så länge.
På jordbruksverket har man lagt locket på och avslöjar inte hur diskussionerna går idag.
– Vi jobbar med riskalanyser och räknar på hur stora risker det handlar om och vilka risker man skulle kunna tänka sig att ta, säger Jan Danielsson vid jordbruksverket.
Om karantänskraven bedöms som omöjliga kan en ny tanke hos Olof Liberg bli aktuell.

”Jäkligt elegant idé”
– Jag tycker själv att den här idén är jäkligt elegant. Man söver en finsk varg och rabiesvaccinerar den. Sedan får den gå kvar i Finland i sex månader innan vi söver den igen och kollar att den utvecklat immunitet. Därefter bör den avmaskas och efter ytterligare några veckor kan den flyttas till Sverige, säger Olof Liberg.
Han tror inte att de finska myndigheterna har någonting emot att exportera varg på det sättet till sitt grannland.
Ytterligare en tänkbar metod är att ta vilda valpar från finska lyor och transportera dem till Sverige.

Lyor i beredskap 
– Frågan är hur det blir med karantänsbestämmelserna i ett sådant läge. I Sverige måste vi i alla fall ha mottagarkullar i beredskap. Och vi måste helst ha några stycken att välja på. Vi kan nämligen inte besöka de svenska lyorna före insättningen av den främmande valpen, för då flyttar vargarna på sig.
Liberg vet också av erfarenhet att vissa lyor kan ligga så oländigt till, långt in i klippskrevor och liknande, att människor inte alltid når fram till valparna. Funkar inte insättningen i den första lyan måste det finnas ytterligare en eller ett par lyor att försöka med inom rimligt avstånd.

Accepterar andras valpar 
Några problem med att föräldradjuren skulle vägra ta sig an den nya valpen lär det inte bli, enligt Liberg.
– Rovdjur har inte alls samma instinkter som exempelvis hjortdjur, där det är väldigt noga med vem som diar en hona. I naturen förekommer det överhuvudtaget inte att vargvalpar flyttar sig och försöker dia en annan hona. Därför finns inte den diskriminerande instinkten hos vargar, säger Olof Liberg.
Ytterligare en metod att föra in nytt blod i den svenska vargstammen är att föda upp valpar i djurparkerna. Dessa ska komma från Östeuropa.

För små i södra Europa 
– Vargarna i södra Europa är för små och skulle sannolikt få problem med att jaga älg. I Kanada och USA är vargarna lika stora som våra vargar, men det är inte aktuellt att hämta avelsdjur därifrån, säger Olof Liberg.
Med den här metoden föder vargarna alltså valpar i de svenska djurparkerna. Dessa placeras sedan hos styvföräldrar i de svenska skogarna.
Det finns också ytterligare en metod: Inceminering. Då söver man en tik och fångar in henne några veckor före löpningen. Sedan sövs hon igen vid ägglosningen och befruktas med sperma. Men metoden är svår att genomföra.

”Känns inte bra” 
– Det är svårt att exakt beräkna när tiken är mottaglig. Visserligen finns det möjlighet att ge hormoner som sätter igång ägglossningen, men tiken måste i alla fall sövas flera gånger. Det känns inte bra att hantera ett vilt djur på det sättet, säger Olof Liberg.
När den kontroversiella inplanteringen diskuteras kommer det ibland upp argument för att inplantering inte behövs, att vargstammen inte är så inavlad utan klarar sig ändå.
• Vad säger du om det, Olof Liberg?
– Jag har aldrig sagt att det inte är någon fara med inaveln. Det är ingen ko på isen, vi kan avvakta några år, ungefär så har jag väl sagt. Men som det sett ut med den naturligt invandringen, en varg 1990 och två vargar 2008, så räcker den inte. Problemet är att det kan gå tio år innan nästa invandring sker – det vet vi inte, svarar Liberg.
Nu ligger bollen hos jordbruksverket och SVA. Besked om vilka metoder som kan komma att användas väntas under hösten.

SKRIV EN INSÄNDARE!

Kommentarsfunktionen är borttagen. Du är välkommen att debattera via insändare till vår webbplats på .

Skriv kort, vi publicerar max 3000 tecken och förbehåller oss rätten att refusera och redigera texterna. Skriv att din text är en insändare. Vi tar inte emot insändare under signatur, lämna därför fullständigt namn och dina kontaktuppgifter. Du kan självklart också dela våra nyheter i andra forum, till exempel på Facebook.

  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • Annons JRF
  • AnnonsGyttorp Norma
  • AnnonsFähallen Jakt AB