Naturvårdsverket stoppade skyddsjaktsbeslut tagna av länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Detta kritiseras hårt av Sametinget som menar att det äventyrar arbetet med toleransnivåer för rennäringen.
Foto: V. Belov / Shutterstock.com Naturvårdsverket stoppade skyddsjaktsbeslut tagna av länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland. Detta kritiseras hårt av Sametinget som menar att det äventyrar arbetet med toleransnivåer för rennäringen.

Samekritik mot stoppade jaktbeslut

De beslut kring skyddsjakt på järv och lo som tagits av länsstyrelserna i Jämtland och Västernorrland har upphävts av Naturvårdsverket. Detta kritiseras av Sametinget, skriver tinget i ett pressmeddelande.

I Jämtlands län har länsstyrelsen beslutat om skyddsjakt på 19 järvar. I Västernorrlands län har man beviljat skyddsjakt på sju lodjur.
Båda länsstyrelsernas beslut upphävdes senare av Naturvårdsverket efter att Naturskyddsföreningen överklagat.
Naturvårdsverket häver besluten och menar att länsstyrelsernas beslutsunderlag inte är tillräckliga. De efterlyser en tydligare skadebild, beräkningar för kostnader för alternativa lösningar och menar att de teoretiska förlustmodeller som tagits fram inte är hållbara.
Detta kritiseras nu av Sametinget. Torkel Stinnerbom, ledamot i Sametingets rennäringsnämnd, tycker att Naturvårdsverkets agerande är obegripligt.
– Med sin nya hållning äventyrar Naturvårdsverket hela arbetet med förvaltningsverktyg* för toleransnivåer inom rennäringen. Jag uppfattar detta som ett medvetet maktmissbruk. Naturvårdsverket underkänner indirekt riksdagsbeslutet om förvaltningsverktyg och att en sameby maximalt ska tåla förluster på 10 procent. De kräver dessutom bättre underlag för renförlusterna utan att ange vad det är för underlag de kräver. Det är att lägga en orimlig bevisbörda på samebyarna, säger Torkel Stinnerbom i pressmeddelandet.
Det finns ett riksdagsbeslut på att rennäringen inte ska drabbas av mer än 10 procents förlust av renhjorden på grund av rovdjuren. Detta har överskridits, menar de länsstyrelser som beviljat skyddsjakt.
Det tillbakavisas av Naturvårdsverket som menar att det inte har kunnat visas att samebyarna lider eller har lidit så pass stor skada.
Enligt EU:s Art- och habitatdirektiv ska man ta hänsyn både till rovdjurens bevarandestatus och till ekonomiska, sociala och kulturella behov. Det står också skrivet att man kan göra undantag för att undvika skada på egendom, dit renar hör. I både grundlagen och i EU-rätten är egendomsskyddet starkt.
– Att renskötande samer tvingas avstå en stor andel av sin köttproduktion till rovdjur rimmar illa med detta skydd, säger Håkan Jonsson, styrelseordförande i Sametinget. Det är brist på renkött i handeln. Om vi kan få ner rovdjursskadorna till de beslutade toleransnivåerna skulle renskötseln kunna höja dagens produktion med minst 30 procent, säger Håkan Jonsson, styrelseordförande i Sametinget, i pressmeddelandet.
Beslutet orsakar stor osäkerhet bland både samebyar och enskilda renskötare.
— Vi vet att renskötare lever under stor press för att upprätthålla en långsiktigt hållbar och ekonomiskt bärkraftig rennäring. Naturvårdsverkets upphävande av besluten om skyddsjakt, som dessutom inte går att överklaga, är djupt olyckligt, avslutar Håkan Jonsson.