Samma vargproblem – olika beslut

I Värmland och Gävleborg har två mycket likartade fall av närgångna vargar rapporterats. Länsstyrelserna gör emellertid två helt olika bedömningar och beviljar i det ena fallet skyddsjakt och avslår skyddsjakt i det andra fallet.

De båda fallen gäller en varg Åmot i Gävleborg och en grupp vargar i Mårbacka i Värmland.
Gemensamt för de båda fallen är att vargar uppträtt oskyggt i bebyggelse. Några ekonomiska skador eller tamdjursattacker har inte dokumenterats, även om det finns starka misstankar om att den oskygga Åmotsvargen tagit ett antal katter.
De båda länsstyrelsernas resonemang handlar emellertid om oskyggheten och vargarnas uppträdande.

Gävleborg säger nej
Länsstyrelsen i Gävleborg bedömer att det krävs mycket starka skäl för att göra undantag från skyddsreglerna, samt att det inte gjorts några skrämselförsök och att man vill undersöka om det finns kadaver eller något annat i närheten av byn som lockar till sig vargarna.
Skyddsjakt är inget man tar till i första hand, menar länsstyrelsen i Gävleborg – som alltså avslår skyddsjaktsansökan.

Värmland säger ja
I Värmland, däremot, bedömer länsstyrelsen att vargar med det oskygga beteendet kan minska möjligheten för allmänheten att acceptera vargetableringar i länet.
Det bör – anser länsstyrelsen – inte vara ett självändamål att behålla vargar med ett problematiskt beteende i en situation där den aktuella vargen knappast behövs för att nå en gynnsam bevarandestatus för vargstammen. Därför medger länsstyrelsen skyddsjakt på en varg och flaggar till och med i beslutet för att man kan tänka sig skyddsjakt på ännu en varg om problemen kvarstår.

Här kan ni läsa Värmlands beslut.
Här kan ni läsa Gävleborgs beslut.