Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på SJF, poängterar att jägarorganisationen inte frångått någon punkt i förbundets policy när man skrev under EU-avtalet om ”samexistens mellan människor och stora rovdjur”.
Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på SJF, poängterar att jägarorganisationen inte frångått någon punkt i förbundets policy när man skrev under EU-avtalet om ”samexistens mellan människor och stora rovdjur”.

SJF gör ”historiskt” rovdjursavtal

Svenska Jägareförbundet (SJF) har varit med och undertecknat något som Världsnaturfonden (WWF) betecknar som en ”historisk överenskommelse om rovdjur i Europa”.
– Rovdjurens återkomst är en framgångssaga. Exempelvis finns det nu varg i Danmark. Det skapar dock konflikter på många håll och vi måste lösa dem i samförstånd, säger WWF:s rovdjursexpert Tom Arnbom om avtalet i ett pressmeddelande från WWF.

Idag, den 10 juni undertecknar, EU:s miljökommissionär Janez Potocnik, Tony Long från WWF och flera andra europeiska företrädare för olika intressen en överenskommelse om hur rovdjurskonflikter bör lösas inom EU.

Vid ett möte vid SJF-sätet Öster-Malma har avtalstexten stött och blötts tillsammans med de andra jägarorganisationerna i EU, som samarbetar i Face.

De som undertecknat överenskommelsen, som heter Coexistence between People and Large Carnivore, förbinder sig bland annat att art- och habitatdirektivet ska vara den juridiska grunden.

Rovdjursförvaltning ”ska tåla granskning”
Dessutom ska förvaltningen av rovdjuren vara vetenskapligt förankrad och tåla granskning.

En annan punkt är att kulturella och socioekonomiska avväganden ska göras när det gäller rovdjurspolitiken.

– Den här plattformen är ett viktigt steg framåt för att lösa konflikter som kan uppstå kring rovdjur i Europa, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF, i ett pressmeddelande.

Gunnar Glöersen, rovdjursexpert på SJF, poängterar att jägarorganisationen inte frångått någon punkt i förbundets policy när SJF gick med på avtalet om ”samexistens mellan människor och stora rovdjur”.


”Kan vara med och påverka”

– Om vi inte är med här är det andra som kan sätta agendan och beskriva verkligheten med rovdjuren i Sverige. Nu kan vi vara med och påverka, kommenterar han.

De första utkasten av överenskommelsen innehöll inslag som var ”helt oacceptabla”, enligt Gunnar Glöersen.

– Den första versionen gjorde att det inte gick att gå in för att förändra art- och habitatdirektivet. Vi vill ju ha ändra direktivet, säger han.

– Den här överenskommelsen är inte optimal, men gör att vi kan vara med och påverka. Inget är heller hugget i sten. Fungerar det inte kan vi dra oss ur, förklarar Gunnar Glöersen på Jägareförbundet.

Ett stöd för att ändra direktivet
Torbjörn Lövbom, ordförande i Jägareförbundets rovdjursråd, säger i sin tur att avtalet blir ett stöd för att påverka i EU om direktivet.

– Kommissionens initiativ visar på att det finns ett behov av att skapa nya dokument som klargör hur art- och habitatdirektivet ska tillämpas och tolkas. Det pekar med all önskvärd tydlighet på de problem som uppstår när ett direktiv inte uppdateras och följer med i samhälls- och djurpopulationernas utveckling, kommenterar han i ett pressmeddelande från SJF.


Ger en öppning

Enligt Lövbom ger avtalet en öppning för ett nationellt självbestämmande i rovdjursfrågan.

– Det står uttryckligen också i det undertecknade initiativet att rovdjursförvaltningen ska ta hänsyn till regionala och lokala förutsättningar. I Sverige har vi stora erfarenheter av detta, förklarar Torbjörn Lövbom.

Viltförvaltningsdelegationerna i de olika länen har skapat en bra grund för regionala erfarenheter som EU kan ta del av. Det gäller framför allt att föra ned besluten närmare de som berörs, poängterat Torbjörn Lövbom.

– Dagen när EU behöver göra om art- och habitatdirektivet kommer allt närmare. Och vi kommer göra allt i vår makt för driva på den processen. Det måste bli enklare att kunna förvalta en rovdjursart, säger Torbjörn Lövbom.