Det var i det så kallade mjölkmognadsstadiet, när havren är som mjölkigast med mjuka kärnor, som grisarna intog åkrarna. Hos lantbrukaren Mats Nilsson länsades ägorna på säd några veckor före skörden. Hela nettovinsten av odlingen har blivit vildsvinsföda.
Efterlyster högre jakttryck
– Dagens jakttryck räcker inte till. Havre och majs är snart omöjlig att odla i de här bygderna. Förbud mot utfodring och mer fällfångst måste till. Men framför allt måste vi bli mer aktiva och få till en effektiv förvaltning som kan accepteras även av jordbrukarna, säger Helene Lantz till Smålandsposten.
Mot bakgrund av den nativitet som vildsvinen har är Helene Lantz allvarligt oroad. Och hon är inte ensam om sin oro:
Småbrutet landskap
– Jag tror inte på generella lösningar. Förutsättningarna är så olika. Många förstår inte problemets vidd i det här småbrutna landskapet. I mina hemtrakter i Södermanland med mer öppna fält är de lättare att jaga. I Småland hotar vildsvinen på sikt det öppna landskapet, just där jordbruket med mycket djurhållning kanske är som viktigast, säger LRF:s jaktexpert Börje Waldebring.
Samarbete
– Det behövs nya, lokalt anpassade samverkansformer mellan jägare, markägare och arrendatorer. Vildsvinen kräver insatser året om. De är dessutom ett samhällsproblem. Utvecklingen för trafikolyckorna är alarmerande. Som tur är börjar vi äntligen få gehör hos myndigheterna, säger han till Smålandsposten.