– Det är inte möjligt att fråga markägare och jakträttsinnehavare innan vi vet var tiken gräver sin lya. Det sker bara någon vecka före valpningen, säger Helene Lindahl som är projektledare för Naturvårdsverkets räkning.
Möte på torsdag
På torsdag träffas de berörda i projektet för ett planeringsmöte på Grimsö viltforskningsstation. Det är personal från länsstyrelserna, Mats Amundin från Djurparksföreningen, Naturvårdsverkets representatnter och den fältpersonal som ska söva och märka tikar.
Det krävs märkta vilda tikar för att projektet överhuvudtaget ska gå att genomföra. I fjol misslyckades märkningsförsöken helt eftersom det var dåligt med snö.
Flyttvargsvalpar i första hand
– Om Junseltiken föder valpar tar vi dem i första hand och flyttar till andra vilda tikar. I andra hand tar vi djurparksvalpar, säger Helene Lindahl.
• När ni planterar ut valpar hos de vilda tikarna, tar ni då bort motsvarande lika många av deras egna valpar?
– Det har vi inte tagit slutgiltligt ställning till ännu. Innan det här genomförs ska vi ha gjort upp exakt hur vi hanterar olika scenarior, beroende på om mottagartiken har få eller många valpar, svarar Helene Lindahl.
• Är alternativet avlivning av dessa valpar, eller finns det fler alternativ, som att ta in dem i djurpark?
– Det är det vi tittar på, vilka alternativ som finns. Vi måste utreda vilka praktiska och lagliga grunder som finns, säger Helene Lindahl.
Max åtta dygn får skilja
För att projektet ska lyckas får det inte skilja mer än max åtta dygn mellan valpningarna för de tikar där valparna tas och de tikar som ska ta emot valparna. Det är Djurparksföreningens slutsats efter försöket i våras då djurparksvargar bytte valpar med varandra.
I den händelse flyttvargen i Junsele inte får några valpar, eller att det inte finns någon annan vild tik som valpat ”i rätt tid”, blir det fråga om utplantering av djurparksvalpar.
– De djurparker som är aktuella är Borås, Lycksele, kanske Orsa och Järvzoo, säger Mats Amundin i Djurparksföreningen.
• Har det varit mycket diskussioner om de etiska aspekterna av det här projektet?
– Inte annat än att vi måste få tillstånd från Etiska nämnden i sådana här sammanhang, säger Mats Amundin.
• Har ni fått igenom ert krav på att ”era” vargar ska vara fredade och inte får skjutas?
– Det revir där de sätts ut blir fredat. Sedan när de blir ett år och äldre vet vi ju inte var de tar vägen. Men när de väl etablerar sig i något område och bildar par med någon annan varg, så blir ju även det reviret fredat, svarar Mats Amundin.
• Kan man kalla det här för en naturlig vargstam, när den väl är fix och färdig enligt era planer?
– I och med att den är konstgjort isolerad i södra halvan av landet, så är det inte bra. Det är alltid bäst med naturligt genflöde, säger Mats Amundin.