– Jag har en kompis som bor i södra Sverige och är mycket intresserad av hur vi kan klara av grisarna här i Dalarna, kommenterar Kjell Örjes.
– Han sköter stödutfodring till vildsvinen. Där är det barmark, inte så djup tjäle i marken och dessutom massvis med ekollon. Är det lämplig biotop här i Dalarna för vildsvin? undrar Kjell Örjes.
Han har tagit bilder på vildsvin som letar efter något ätbart på snötäckta åkrar.
Höbalar för kultingarna
I februari-mars föds kultingarna. Suggor som ska grisa använder höbalar utanför Borlänge för att ge kultingarna skydd och värme.
En bild på två höbalar som använts som gris-BB togs den 12 februari när det var 20 minusgrader ute.
– Vildsvinet hoppade ur balen och återkom dagen efter. Frågan är hur det gått. Det kan ha blivit fler störningar eftersom höbalen ligger nära bebyggelse, berättar Kjell Örjes.
Han har även observerat hur vildsvinen söker sig till gödselhögar för att få värme.
– Hur skall vildsvinen förvaltas här i Dalarna, i detta kärva vinterklimat med tjäle, djup snö och inga ekollon? frågar Kjell Örjes.
”Vildsvinen klarar snö och kyla”
Johan Truvé har forskat om vildsvin och jobbar nu som konsult i Svensk naturförvaltning.
– Vildsvin klarar både kyla och snö bra, svarar han.
– Men det blir svårare för dem att hitta käk. Bristen på mat ger högre dödlighet och lägre reproduktionen, tillägger Johan Truvé.
Svåra vintrar kan alltså innebära att vildsvinstammen inte ökar lika snabbt i norra Sverige. Men vildsvinen kommer att kunna ta sig ännu längre norrut.
I höjd med Sundsvall
– Om man ska titta på andra länder finns det ryska populationer av vildsvin i höjd med Sundsvall, konstaterar Johan Truvé.
– Skillnaden mot södra Sverige är att vildsvinen i norr blir mer beroende av vinterutfodring. Norr om Mälardalen finns inte ek och bok, som är en naturlig basresurs för vildsvinen. Med ek- och boklandskap finns även på vintern ett övre förnaskikt där vildsvinen kan böka, förklarar Johan Truvé.
Mer beroende av jordbruksmarker
Vildsvinen i norra Sverige kommer därför att bli mycket mer beroende av att hålla sig nära jordbruksmarker för att hitta mat på vintrarna, enligt Johan Truvé.
Att grisarna söker sig till gödselhögar är självklart.
– Där kan de få både värme och mat, säger han.