Forskarna följer för första gången GPS-märkat älgkor och har funnit stora variationer mellan hur många kalvar korna får.
Foto: Mikael Moilanen

Forskarna följer för första gången GPS-märkat älgkor och har funnit stora variationer mellan hur många kalvar korna får.
Publicerad 2009-07-23 08:16

Stora skillnader i antal älgkalvar i Växjö och Öster Malma

Forskarna vid Statens lantbruksuniversitet har funnit anmärkningsvärda skillnader i antal älgkalvar i Växjö respektive Öster Malma. För första gången följer man GPS-märkta älgkor. I Växsjö har 85 procent av korna fött kalv. I Öster Malma är siffran bara 40 procent. En bidragande orsak kan vara att stormen Gudrun medfört att det finns mycket mat för älgarna i Växjö.

I både småländska Växjö och sörmländska Öster Malma har 20 älgkor utrustats med GPS-sändare.
– Det är ännu svårt att säkert uttala sig om varför skillnaderna är så stora, eftersom detta är det första år som vi forskare har tillfälle att följa älgarnas reproduktion med märkta älgar. Skillnaderna kan bero på slumpen, med det ligger naturligtvis nära till hands för oss forskare att söka också andra, natur- och miljörelaterade orsaker, säger professor Göran Ericsson, institutionen för vilt, fisk och miljö vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Umeå i ett pressmeddelande.

Avgörande faktorer 
– Avgörande för om en ko kommer att föda ett år eller inte är främst kons ålder och faktorer i den omgivande miljön. En faktor som kan ha stor och kanske avgörande betydelse i vår jämförelse är att det i det stormdrabbade området i Småland finns gott om mat för älgkorna. Mycket mat, många älgkalvar, tillägger Göran Ericsson.
En annan bidragande orsak kan vara konkurrensen om födan. I Sörmland finns starka stammar av kronhjort, dovhjort, vildsvin och rådjur som konkurrerar om samma föda som älgarna. Hur många kalvar korna födde förra året har också betydelse – korna i Södermanland kanske återhämtar sig efter fjolårets kalvning.

Jakt påverkar
– Jaktstrategin får tydliga effekter. Kors överlevnad gynnas, framförallt äldre kor i könsmogen ålder, vilket höjer medelåldern. Jaktstrategierna påverkar också tätheten av djur i olika områden, liksom fördelningen mellan tjurar och kor, säger Göran Ericsson.
Tidigare forskning från främst norra Sverige har visat att oavsett hur många kalvar en ko fött under ett år är chansen cirka 85 procent att hon kommer att ha åtminstone en kalv under nästa år. I Växjö är siffran alltså exakt 85 procent medan Öster Malma ligger med 40 procent ligger klart under snittet.

Tidigare forskning
Ett tidigare forskningssprojekt i Robertsfors i Västerbotten på 1990-talet visade att 84 procent av enkelkalvsföderskorna och 91 procent av tvillingkalvskorna föder två år i rad.
– Man bör alltså inför 2010 kunna förvänta sig en fortsatt hög reproduktion i Småland och i Södermanland en betydligt högre än innevarande år, säger Göran Ericsson.
Under sommaren överlever i genomsnitt cirka 90 procent av alla älgkalvar, om det inte finns björn och varg i området. Variationen mellan åren är dock stor, mellan 65 och 95 procent.

Torka och värme
Kalvöverlevnaden är, liksom kalvarnas viktutveckling, sämre under somrar som är varma och torra. Temperaturen och nederbörden under kalvarnas första levnadsmånad är viktig – i södra Sverige får det inte vara för varmt och torrt i maj/juni om älgkalvarna ska må bra.
Resultaten från studierna av de GS-märkta älgarna kommer att påverka hur många älgar myndigheterna tycker att de ska skjutas.

Här kan du följa älgforskningen:
http://www.alg-forskning.se/
Du kan följa älgar i direkttid i Växjöområdet (Småland), i Öster Malma (Södermanland), i Norrbotten (Nikkaloukta, Överkalix) samt i Västerbottens fjällvärld (älgar i både Sverige och Norge). Kartorna uppdateras två till sex gånger per dygn och älgarnas positioner var 30-120 minut, dygnet runt, året runt.