Sverige bör ha 30-40 vargrevir

De svenska bevarandeorganisationerna lägger nu allt krut på att stoppa vinterns utlovade licensjakt på varg. I en 30-sidig inlaga till EU-kommissionen vill de klagande organisationerna att jakten stoppas och att 30-40 vargrevir tillåts i landet – bland annat i renskötselområdet.

Den senaste skrivelsen, från Rovdjursföreningen, Naturskyddsföreningen, Djurskyddet och WWF Sverige är deras kommentar på den svenska regeringens svar i EU-kommissionen om den överklagade vargjakten.
I sitt svar till EU-kommissionen skrev Sveriges regering den 3 september att den kommande vinterns jakt ännu inte var beslutad, utan att besked kommer i december.

Utlovad jakt 
”Vi vill hävda att det är en sanning med modifikation. Statsminister Fredrik Reinfeldt och flera politiker i ledande ställning har utlovat licensjakt under den kommande vintern 2010/11. En sådan kommer i så fall att ske utan något aktuellt underlag om vargstammens individantal och bevarandestatus, eftersom något tillförlitligt inventeringsmaterial inte går att få fram förrän snöfall gör det möjligt att spåra i fält. Ett preliminärt sådant underlag kan föreligga tidigast våren 2011”, skriver bevarandesidan till EU.
Hela deras yttrande tar sin avstamp i att vargjakten ses som ett brott mot EU:s art- habitatdirektiv, som säger att länder som hyser hotade djur måste skydda dem.

Björn, lo och varg
De pekar på att den svenska björnstammen enligt Artdatabanken är ”livskraftig”, lon ”nära hotad” och vargen ”starkt hotad”.
”Trots den stora spännvidden i hotgrad jagas alla tre arterna för närvarande i Sverige”, skriver bevarandesidan till EU.
Man hävdar att taket på max 210 vargar i landet inte är biologiskt försvarbart. Istället ska landet ha 30-40 föryngringar. Istället för licensjakt ska man vid behov tillåta skyddsjakt på skadegörande individer. Överhuvudtaget underkänner bevarandesidan argumentet, att licensjakt på varg skulle öka acceptansen för djurarten i Sverige.

”Provocerande” jakt 
Licensjakten beskrivs som en eftergift till en liten men högljudd minoritet.
”En stor del av den svenska allmänheten upplevde dessutom beslutet om en så omfattande vargjakt och sättet som jakten genomfördes på som mycket provocerande. Detta kan beläggas genom den pressrapportering och debatt i media som förekom under, och ovanligt länge efter, jakten”, skriver bevarandesidan i sitt yttrande.
Skyddsjakt, däremot, ska öka landsbygdsbefolkningens förståelse, slår de fast.

Ren tur
I den mångordiga inlagan till EU påpekas att det var ren tur att det inte fälldes några avkommor till de få östliga invandrare som landet har i Kynnareviret och Galvenreviret. Bevarandesidan menar också att jakten fick till följd att vargflockar splittrades, vilket gör det svårare att inventera vargstammen, och ökar riskerna för att årsvalpar dör i förtid eller förvandlas till närgångna problemvargar.
Regeringen skrev i sitt svar till kommissionen att Sverige haft noll fall av illegal jakt 2010, i alla fall om man räknar avslutade rättsfall. Bevarandesidan betonar att det finns indikationer på att den illegala jakten snarare ökat 2010, licensjakten till trots.

15 procent illegal jakt? 
”En beräkning ger vid handen att 15 procent illegal jakt av en stam på uppskattningsvis 250 individer (vid ingången av 2010) skulle innebära ca 37 illegalt skjutna vargar. Det är i nivå med de preliminära siffrorna från Brottsförebyggande rådet”, skriver bevarandesidan till EU.
De pekar på att Sverige inte har något undantag från regeln att länder som hyser hotade arter ska tillåta dem att finnas på hela landets yta. Man framhåller också att det svenska renskötselområdet tenderat att bli större och större de senaste årtiondena.

Renområdet, rekordstort 
”Svaret från regeringen – som innebär att cirka 54 procent av landets yta upptas av renskötsel – är en toppnotering. Den karta som regeringen bifogat svaret till kommissionen (bilaga 13 till regeringens svar) visar på en intressant omständighet, nämligen att det bara är några få mil mellan den sydvästra gränsen för renskötselområdet och vargreviret i Fulufjällets nationalpark i Dalarna. Här begränsas vargstammens framtida spridningsvägar norrut på ett tydligt sätt”, heter det i yttrandet i EU.

Sågar vargflytt 
Bevarandesidan sågar idén om flyttning av vargar. Vilken myndighet tar på sig ansvaret för att bland annat dvärgbandmask och rabies riskerar att föras in i landet, hur liten risken än är? undrar man.
Bevarandesidan dissikerar också förslaget om att placera ut bortbytingar till vargvalpar, valpar uppfödda i djurpark, i de svenska varglyorna. En idé som först fram av bland andra Svenska Jägareförbundet, enligt deras skrivelse till EU.

En fjärdedel får avkommor 
Det kommer att ta flera år att föda upp dessa valpar, och dessutom beräknas inte mer än en 25 procent av dem att para sig och få avkommor, hävdar bevarandesidan.
”De stora problemen som först nu visar sig med risker för spridning av sjukdomar, samt att det fortfarande saknas konkreta planer för hur själva vargflytten eller valpflytten ska gå till visar på att beslutet om vargflytt som svenska regeringen drev igenom 2009 inte var genomtänkt. Vi anser att turordningen på åtgärderna är helt fel; först genomföra jakt och därefter undersöka förutsättningarna för att flytta in vargar”, heter det i skrivelsen.

Snart besked från EU 
Runt den 12 november beräknas svar på om EU-kommissionen går vidare med anmälningen mot den svenska vargjakten, om saken blir ett formellt ärende som eventuellt slutar i EU-domstolen.
Du hittar hela skrivelsen på Naturskyddsföreningens hemsida, på länken:
http://www.naturskyddsforeningen.se/natur-och-miljo/aktuellt/?news=18246