Under de senaste 20 åren har ejderstammen i Östersjön minskat kraftigt och fågeln är numera ovanlig i många områden. Statsveterinär Torsten Mörner, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), och professor Lennart Balk, Stockholms universitet (SU), visar nu på en direkt koppling mellan allvarlig brist på tiamin (vitamin B1) och ejderns kraftiga minskning: antalet lagda ägg är lägre än normalt och när äggen kläckts är dödligheten hos fågelungarna mycket hög. Resultaten publicerades i dagarna i den ansedda vetenskapliga tidskriften Scientific Reports.
Förra året visade Torsten Mörner och Lennart Balk att allvarlig brist på tiamin ger upphov till sjukdomar hos flera vilda djurarter på norra halvklotet. Nordisk forskning har tidigare visat att antalet ungfåglar av ejder minskar, vilket indikerar störningar i reproduktionen.
De båda forskarna vid SVA och Stockholms universitet har under många år studerat tiaminhalten och kunnat konstatera att brist förekommer hos både vuxna ejdrar och ejderägg.
Vitaminbristen har påvisats genom kemisk analys av tiamin i lever och hjärna från ejderungar som samlats in i Blekinge skärgård. Det fanns också ett samband mellan oförmåga att dyka och en hjärnskada som är typisk för tiaminbrist. Dessutom undersöktes effekten av tiaminbehandling hos en del av dessa ejderungar. Behandlingen räddade en stor del av ungarna från att dö.
Leder till sämre reproduktion
– Vår forskning visar att tiaminbristen leder till att ejdern inte lyckas producera tillräckligt med ungar. Antalet lagda ägg är dels lägre än normalt, och när äggen kläckts dör nästan alla ungar redan under den första levnadsveckan. Antalet ungar som överlever är så lågt att bestånden omöjligen kan upprätthållas, säger statsveterinär Torsten Mörner, SVA, som lett undersökningen.
– Detta är inget tillfälligt fenomen, utan samma låga reproduktionsutfall har observerats sex år i rad. Vi har kunnat koppla ihop tiaminbristen med ökad dödlighet hos ungarna, beteendeförändringar och även sett direkta skador i hjärnan. Beteendeförändringar och fysisk svaghet gör att ejderungarna blir ett lätt byte för trutar och andra rovfåglar.
Påvisades första gången 2009
Första gången som tiaminbrist hos fåglar påvisades med kemiska och biokemiska metoder var 2009. Dokumenterad tiaminbrist förekommer även hos en rad fiskarter och nyligen lades också blåmusslor, ejderns viktigaste föda, till listan över drabbade djur.
– Sambandet mellan tiaminbrist och misslyckad reproduktion hos ejdern visar att det finns en tydlig koppling mellan biokemi och ekologi, och läget nu är akut, konstaterar professor Lennart Balk, som deltagit i undersökningen. Detta innebär att det viktigaste just nu är att söka efter bakomliggande orsaker till tiaminbrist – hur den har uppkommit i våra ekosystem.