När det gäller skyddsjakten i Selja-Långlet fanns speciella problem. Det kom in flera skyddsjaktsansökningar som skulle ha yttranden från Grimsö viltskadecenter och länsstyrelsen.
– Det fanns dessutom möjligheter att det var samma varg som visat sig i Mora-byarna som i Gesunda och Siljansnäs, förklarar Susanna Löfgren.
– När det gäller regelverket för skyddsjakt måste vi på Naturvårdsverket efterleva regeringsbeslut, jaktlagar och även EU:s regelverk när det gäller vilt, tillägger hon.
Att vargstammen passerat 20 vargföryngringar som en miniminivå spelar ingen roll när det gäller avslaget för skyddsjakt i Torsmo-Skattungbyn.
Riktlinjer saknas
– I nuvarande rovdjursproposition saknas riktlinjer om hur förvaltning av varg ska ske efter att etappmålet uppnåtts. Nuvarande rovdjursproposition anger tydligt att etappmålet inte skall tolkas som en maximinivå för landets vargstam, säger Susanna Löfgren.
Bland annat hänvisade Torsmo-Skattungbyns viltvårdsområde i ett av sina skäl för skyddsjakt till miljöbalken, något som Naturvårdsverket inte gav svar på i beslutet om avslag.
Kritisk mot lång handläggning
Bo ”Majorn” Karlsson, ordförande i Skattungbyn-Torsmo viltförvaltningsområde, anser att svar på en skyddsjaktsansökan skall komma med återvändande post.
Bo ”Majorn” Karlsson, ordförande i Skattungbyn-Torsmo viltförvaltningsområde, anser att svar på en skyddsjaktsansökan skall komma med återvändande post.
– Det finns ingen anledning att ett skyddsjaktärende skall ta veckor eller månader innan ett beslut kommer från Naturvårdsverket, säger han.