På spaning efter varg. Beslutet att slopa vargen från hotlistan i USA öppnar för reguljär vargjakt i flera delstater.
Foto: Denver Bryan På spaning efter varg. Beslutet att slopa vargen från hotlistan i USA öppnar för reguljär vargjakt i flera delstater.

USA tar bort vargen från hotlistan

USA har tagit bort vargen från hotlistan, vilket öppnar för reguljär förvaltning och vargjakt i de flesta delstater redan i höst. I det amerikanska ”vargbältet” är vargtätheten betydligt högre än motsvarande område i Sverige. Däremot är det glesare befolkat.

I måndags togs alltså det smått historiska beslutet att ta bort vargen från hotlistan i USA. Vargen var så gott som utrotad från många amerikanska stater när den fördes upp på hotlistan 1974.
Sedan dess har stammen växt till 4 000 individer i regionen kring de stora sjöarna i nordöstra USA (Michigan, Minesota och Wisconsin), 1 300 individer i Klippiga Bergen (Idaho och Montana), samt mellan 8 000 och 11 000 i Alaska.
I västra Wyoming anses vargstammen fortfarande vara så svag, omkring 300 individer, att skyddet av vargarna kvarstår.

Jaktlicenser
– Staterna kan nu reglera vargstammarna med reglerad jakt. Jägare kommer i höst att erbjudas jaktlicenser för vargjakt, berättar Ed Bangs, koordinator vid US Fish and Wildlife Service.
På senare år har enstaka vargjakter genomförts i samband med skador på bland annat tamboskap i området kring Klippiga Bergen. Trots att 265 vargar skjutits under skyddsjakt i området har vargstammen växt cirka åtta procent årligen.
– Istället för att sådana som jag ger mig ut med helikopter och avlivar vargar kan nu jägarna själva sköta saken med reguljär jakt, konstaterade Ed Bangs, som emellertid tillägger:
– Om det under de närmaste fem åren visar sig att staterna inte tar sitt ansvar för en bra vargförvaltning kommer vi att återföra vargen till hotlistan.

”Katastrof för vargstammen”
Natur- och djurvänner har å andra sidan kallat USA:s beslut för en katastrof och meddelat att man ska överklaga beslutet.
Defenders of Wildlifes talesman, Rodger Schlickeisen, meddelar att han ska initiera en process för att få tillbaka vargen på hotlistan.
– Vi hade väntat oss mer av president Obama. De hade lovat att konsultera forskare och alla inblandade parter före ett beslut, säger Rodger Schlickeisen, som hävdar att Obama-administrationen avvisade deras erbjudande om samarbete i vargfrågan och istället tog detta överraskande beslut.

Fakta om vargtätheter
En enkel och översiktlig geografisk jämförelse mellan amerikanska och svenska förhållanden visar följande:

De nämnda vargstaterna i USA, utom Alaska, tillsammans har en landyta på 1,34 miljoner kvadratkilometer, vilket betyder en vargtäthet på cirka 4,2 vargar per 1 000 kvadratkilometer.

Motsvarande vargområde i Sverige är ”vargbältet” (Dalarna, Gävleborg, Värmland, Västra Götaland, Örebro län och Västmanland). Vargbältet i Sverige utgörs i dag av cirka 100 000 kvadratkilometer. Räknar man med 250 vargar blir det alltså 2,5 vargar per 1000 kvadratkilometer.

Befolkningstätheten i det svenska vargbältet är 28,5 och i det amerikanska vargområdet 17,7 (invånare per kvadratkilometer).

I Alaska är förhållandena andra: Om de amerikanska varguppskattningarna stämmer finns det cirka 6,5 vargar per
1 000 kvadratkilometer och befolkningstätheten är 0,44 invånare per kvadratkilometer.