Bakgrunden till den nya vapenutredningen, som tillsattes av justitieminister Beatrice Ask i mitten av mars, är dels en anpassning mot internationella åtaganden och regler, bland annat FN:s vapenprotokoll och inom EU, samt resultatet av en rad uppmärksammade händelser på senare tid.
Justitiedepartementet pekar bland annat på skolskjutningarna i Finland och Tyskland samt fall där vapenhandlare visat sig vara grovt kriminella.
Mindre sekretess
Den nya utredaren, hovrättsrådet Kazimir Åberg, ska bland annat se över om det ska bli lättare för polisen att få ut uppgifter om människors drogproblem eller sjukdomar när man handlägger ett vapentillstånd. I dag sätter sekretessreglerna inom sjukvården och de sociala myndigheterna stopp detta.
Även reglerna för vapenhandlare kan komma att skärpas. Kraven på vad som är en godkänd föreståndare för en vapenhandel är i dag otydliga och i många fall är det oklart hur och när ett vapenhandlartillstånd ska återkallas.
Aktiva tävlingsskyttar
Tävlingsskyttarna ska ännu en gång granskas och det är ett inom skytterörelsen kärt diskussionsämne som är aktuellt – nämligen frågan om vad som är ”aktivt medlemskap”. Det är skytteorganisationerna själva som utfärdar intyg om detta och Rikspolisstyrelsen har i allmänna råd angett vad man betraktar som ”aktivt medlemskap”.
Nu ska utredningen undersöka möjligheterna att konkretisera reglerna i lagstiftningen. Eventuellt kan det även ställas hårdare krav på föreningar och organisationer som utfärdar intyg till de som söker vapentillstånd.
Omhänderta militära vapen
Andra delar i utredningen handlar om att öka polisens befogenheter att omhänderta försvarsmaktens vapen, till exempel när det är frågan om en hemvärnsman. Reglerna för vapen i dödsbon och vilken rätt arvingar har till vapnen ska ses över och tydliggöras. Frågan är också hur man ska hantera olagliga (oregistrerade) vapen som dyker upp i dödsbon.
Hårdare straff
Slutligen ska straffskalan för vapenbrott ses över, samt eventuellt också bedömningsgrunderna för när ett vapenbrott blir grovt. Rikspolisstyrelsen vill höja maxstraffet för grovt vapenbrott, som i dag är fyra år.
Rikspolisstyrelsen förslår inget nytt maxstraff, men i utredningsuppdraget hänvisas till 1995 års vapenutredning där man övervägde ett maxstraff på sex år, något som emellertid aldrig infördes.
Dessutom är gränserna i lagen för vad som är grovt vapenbrott otydliga, vilket utredaren nu ska titta närmare på.
Den del av utredningen som gäller Sveriges internationella åtaganden ska redovisas senast 15 juni och resten av utredningen senast 16 november 2009.