Bland andra Jåhkågasska sameby har ansökt om att få skjuta vargen innan den ställer till ännu mer skada.
Renskötarna försöker nu vakta renarna. Samebyns renar finns spridda i hela området, där de söker hänglav eftersom snön är för hård.
Torsdagen den 11 januari kunde personal från bland annat Viltskadecentrum märka vargen. Det är en ung hane som nu har försetts med en sändare
– Eftersom vargen är försedd med en sändare är det lätt för oss att lokalisera och avliva den om det blir aktuellt med skyddsjakt, säger Karina Lövgren, chef för länsstyrelsens fältenheten.
Såg när vargen rev en ren
Under tisdagen spårade länsstyrelsens personal vargen från både marken och luften och fick syn på hanen. Vid ett tillfälle kunde de iaktta hur vargen rev en ren. De skador som vargen åstadkommit är än så länge inte kända då endast ett fåtal kadaver har hittats.
– Oavsett om skadebilden är stor eller liten är sändaren nödvändig för att skapa möjligheter att följa vargen med den noggrannhet som krävs med nuvarande regelverk. En traditionell spårning, på det sätt som vi har genomfört tillsammans med Vittangi sameby av Pessinkivargen, drar mycket stora resurser. I det nu aktuella området är förutsättningarna för en förvaltningsmärkning enklare än i Pessinki, kommenterar Karina Lövgren.
Prover för DNA-analys har tagits vid märkningstillfället. Analysen kan dock dröja minst en vecka.
Varg på minst två ställen i länet
– Vi vill i dagsläget inte spekulera kring den nu aktuella vargens ursprung. I och med att vi vet att det under de senaste tre månaderna funnits varg på minst två ställen i länet, i östra länsdelen samt i mellersta länet, finns alltid möjligheten att vargen kan vara samma som någon av dessa, kommenterar Jan Olov Westerberg, chef för länsstyrelsens miljöavdelning.
Samtidigt har det i Västerbotten vid samma tidpunkt funnits minst tre vargar, förutom den varg som dödades av tåget i Jörn.
Samebyarna i det aktuella området har ansökt om skyddsjakt på den berörda vargen.
– Möjligheterna för den svenska vargstammen att överleva bygger på att vargar österifrån ska kunna nå den mellansvenska vargpopulationen, fortsätter Jan Olov Westerberg.
– Vi vet inte varifrån denna vargindivid kommer. Men oavsett ursprunget är vår uppfattning att det måste vara möjligt att avliva en varg som gör stor skada för rennäringen. Denna varg har ännu inte åstadkommit omfattande skador, men risken för störningar och skador är stor. Märkningen ger möjlighet att lättare förebygga skador, tillägger Jan Olov Westerberg.
Länsstyrelsen i Norrbotten kommer nu i samverkan med samebyarna att pejla den sändarförsedda vargen dagligen tills det kommer ett beslut i skyddsjaktsfrågan.