Närgångna, hotfulla vargar fotograferades vid lägret några dagar före den dödliga attacken mot den 22-årige studenten Kenton Carnegie.
Närgångna, hotfulla vargar fotograferades vid lägret några dagar före den dödliga attacken mot den 22-årige studenten Kenton Carnegie.

Vargexpert varnar för fler attacker mot människor

Av sju stadier som kan leda till vargattacker mot människor har vargarna i Sverige redan nått det femte steget. Det visar en rapport från vargexperten Valerius Geist, pensionerad professor från universitetet i Calgary. Rapporten fanns med i underlaget när en jury fastställde att den 22-årige studenten Kenton Carnegie dödades av en vargflock i Kanada den 8 november 2005.

In i det sista försökte Paul Paquet, som jobbar för WWF – världsnaturfonden – i Kanada, hävda att en svartbjörn dödat Kenton Carnegie. Paul Paquet har för övrigt framträtt som vargexpert i Sverige vid vargsymposiet i Vålådalen i mars i år.

Juryn övertygades av det tillgängliga bevismaterialet att de var en vargflock och ingenting annat som var de skyldiga. Spår i nysnö, vargar i omgivningen under sökandet samt bitmärkena på Kenton Carnegie pekade entydigt på vargar. Delstaten Saskatchewan, där attacken skedde, är en av de stater i Kanada där vargar inte jagas och har möjligheter att vänja sig, habitueras, vid människor.

Foton på hotfulla vargar

Närgångna hotfulla vargar hade fotograferats vid lägret några dagar tidigare.

I fallet Kenton Carnegie hade vargarna vant sig vid människor genom att leta mat på en soptipp.

– Vargarna hade redan gjort ett trevande första försök till attack som man lyckats avvärja, konstaterar Valerius Geist i rapporten.

Det finns fler fall med dödliga vargattacker i Nordamerika, rapporterar Valerius Geist. Den 31 december skadades Fred Desjarlis av en varg. Också det skedde i norra Saskatchewan.

– Det verkar vara ett annat exempel på en frisk varg som blivit habituerad genom att äta sopor, kommenterar Valerius Geist.

Forskare som vill återinföra varg hävdar att det aldrig dokumenterats fall där en frisk vild varg dödat eller skadat en människa.

– Det finns en massiv informationskampanj från olika organisationer att ge en så positiv bild av vargen som möjligt. Information har riktats även direkt till skolbarn, konstaterar Valerius Geist.

I Sverige är sådana kampanjer till och med myndighetsstyrda. Naturvårdsverket har satsat miljonbelopp på att få befolkningen i varglänen mer positiv till vargar, bland annat i form av kampanjer i grundskolan med hjälp av naturskyddsföreningen.

Men verkligheten i områden där det finns stora vargstammar börjar springa ifrån propagandan.

31-årig kanotist attackerad

– I det senaste fallet den 5 juli 2007 på Anderson Island i British Columbia blev en 31-årig kanotist intagen på sjukhus efter en attack av en utmärglad vargtik på 25 kilo med skadade tänder. Han högg vargen nio gånger med en kniv innan hon gav upp. Tiken sköts senare. Det var ett spontant bytesanfall, konstaterar Valerius Geist.

En viktig aspekt är att bara en bråkdel av alla incidenter mellan människa och hotfulla vargar i Nordamerika rapporteras, tillägger han.

– En äldre kollega som blivit hotad av vargflockar på Vancouver Island berättade att han aldrig nämner dessa händelser eftersom ingen tror att vargar är farliga.

Valerius Geist hävdar att det finns ett tydligt mönster att fakta förvanskas och manipuleras för att vidmakthålla myten om den snälla vargen.

Enligt honom finns flera skäl till att myten finns.

Namnkunniga nordamerikanska forskare som Douglas H Pimlott och David Mech har bara fokuserat på att rabiessmittade vargar är farliga.

Vargattacker ”bara historiskt stoff”

När det börjar bli stora vargstammar inträffar också attacker, vilket historien visar. Eftersom dokumentationer om vargattacker därmed är historiska tillhörde det en disciplin helt skild från den biologiska.

Sovjetregimen mörklade vargattacker av politiska skäl. Eftersom landsbygdsbefolkningen hade avväpnats kunde de inte försvara sig mot vargar.

Ett annat skäl enligt Valerius Geist är att hur vargar utforskar människan som bytesobjekt inte studeras.

– Det är en kunskap som hör hemma i området djurens beteende och psykologi, inte i vilda djurs biologi.

– Inget visar att vargar av naturen undviker att betrakta människor som bytesdjur, förklarar Valerius Geist.

Jagade vargar är skygga vargar

Vargar undviker människor av två skäl. Antingen är de välgödda eftersom det finns mycket vilt kvar, eller också är de utsatta för jakt.

– Jagade blir de extremt skygga och undviker all kontakt med människor, skriver Valerius Geist i sin rapport.

– Välmående vargar kan också bli farliga när omständigheterna bringar dem i frekvent kontakt med människor när det finns rikligt med mat vid bostäder. Det här händer vid soptippar eller campingplatser, fortsätter han.

Riktigt illa är när det absolut inte får skjutas varg.

– När dessa förhållanden uppfylls börjar vargar utforska människor som alternativt byte.

Enligt Valerius Geist finns sju stadier, som utmynnar i en attack på människor.

Orädda vargar i Sverige

Den som följer nyheterna i Sverige om allt mindre rådjurs- och älgstammar, allt fler vargattacker på tamdjur, vargar som förföljer ryttare och orädda vargar vid bebyggelse kan själv jämföra var vi ligger i utvecklingen.

1 Bytesdjuren börjar ta slut inom flockens revir. Marker som blivit tomma på vilt och bytesdjur som börjar fly till bebyggelse är säkra tecken.

2 Vargar söker sig till människors bostäder nattetid i letandet efter föda.

3 Vargar uppträder dagtid och observerar människor i deras dagliga göromål. Vargar börjar närma sig byggnader dagtid.

4 Små kreatur och husdjur anfalls nära byggnader även under dagen. Vargar uppträder allt djärvare. De angriper gärna hundar och förföljer dem upp på verandor. Människor som försvarar sina hundar eller sin boskap möts av blottade tänder och morrningar.

5 Vargar börjar testa att ta större boskap. Kreaturen flyr ofta genom stängslen. Vargarnas beteende blir allt djärvare och nötkreatur och hästar kan dödas även nära hus. Vargar kan förfölja ryttare och även omringa dem.

6 Vargar börjar intressera sig för människor och kommer mycket nära. De växlar från revirhävdande till att börja betrakta människor som byte. Vargarna kan göra försiktiga, nästan lekfulla, attacker då de biter och drar i kläder och nafsar på olika platser på kroppen. Möter de motstånd drar de sig tillbaka. De försvarar slaget byte genom att gå mot personer skällande och morrande på en tio-tolv stegs avstånd.

7 Vargar anfaller människor. De första attackerna är klumpiga och de som attackeras kan ofta klara sig på grund av klumpigheten. Utan vapen är det omöjligt att försvara sig mot en vargflock. Vargar i flock är mycket skickliga predatorer och kan döda svartbjörnar och till och med grizzlybjörnar.

Attacker för att utforska

– Attacken behöver inte vara i predationssyfte, utan är mer en detaljerad utforskning utan att vara orsakad av hunger, kommenterar Valerius Geist.

Det förklarar varför det finns dokumenterade fall från äldre tider i bland annat Ryssland där vargar bär bort levande barn som kämpar emot och varför de inte alltid äter av offret de dödat.

– De överger dem på samma sätt som de kan döda rävar och lämna dem. Skador på en anfallen person kan vara mycket lindriga, speciellt när man betänker kraften i en vargs käkar, tillägger Valerius Geist.

Då är dödliga attacker oundvikligt

Han räknar upp nio faktorer som gör att en dödlig attack av vargar är praktiskt taget oundviklig:

1 Vargar är mycket talrika.

2 Vargar skyddas av lagstiftning och upplever inte människor som jägare.

3 Naturliga byten minskar i variation och mängd.

4 Det går att hitta mat från soptippar, köksrester vid hus eller lättfångade tamdjur.

5 Kreatur är oåtkomliga eller sällsynta och räcker inte för att föda vargar en längre tid.

6 Experter talar om för folk att vargar är ofarliga och invaggar allmänheten i falsk säkerhet.

7 Vargar kan besöka bostäder och närma sig människor i lugn och ro och kommer undan ostraffat när de angriper husdjur eller boskap.

8 Vargar avskräcks inte efter en attack och blir bara temporärt bortmotade. Offren kritiseras och får veta att det är deras eget fel och vargarnas beteende förklaras bort i vetenskapliga termer.

9 Personer som möter vargar springer bort, tittar bort, vänder ryggen till, visar tecken på rädsla, fysisk osäkerhet eller sjukdom.