Efter att dåvarande miljöminister Andreas Carlgren i augusti stoppade licensjakten på varg av rädsla för EU-kommissionen fick Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka om det går att utöka skyddsjakten.
Regeringen insåg att med stoppad licensjakt skulle situationen på många håll i landet bli ohållbar på grund av den närmast explosionsartade vargtillväxten i landet.
Samtidigt skrev miljöminister Andreas Carlgren till EU-kommissionens miljökommissionär Janez Potocnik för att förändringar till stånd i habitatsdirektivet.
Ingen ändring av direktivet
Jakt & Jägare berättade den 12 november om kommissionären svarsbrev där han skriver två saker.
Kommissionären är inte beredd att börja ändra i art- och habitatdirektivet, vilket regeringen begärt. Däremot skrev han följande: ”Direktivet ger till exempel medlemsstaterna all den flexibilitet som de behöver för att förvalta sina stora rovdjursbestånd med beaktande av lokala sociala och ekonomiska villkor.”
Vidare skrev han att i habitatdirektivet fastställs att ”åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag”
Frågan är då vad Janez Potocnik menar med skrivningen. Betyder det att det möjligt att jaga varg i enlighet med direktivet när den ställer till skada?
Kommissionären är inte beredd att börja ändra i art- och habitatdirektivet, vilket regeringen begärt. Däremot skrev han följande: ”Direktivet ger till exempel medlemsstaterna all den flexibilitet som de behöver för att förvalta sina stora rovdjursbestånd med beaktande av lokala sociala och ekonomiska villkor.”
Vidare skrev han att i habitatdirektivet fastställs att ”åtgärder som vidtas i enlighet med detta direktiv skall ta hänsyn till ekonomiska, sociala och kulturella behov och till regionala och lokala särdrag”
Frågan är då vad Janez Potocnik menar med skrivningen. Betyder det att det möjligt att jaga varg i enlighet med direktivet när den ställer till skada?
Kan jaga skadegörande vargar
Den tolkning som advokatfirman Falkeborn kommit fram till pekar på att det kan vara tillåtet att jaga varg som orsakar skada.
”Det kan dock enligt vår bedömning finnas ett visst utrymme enligt artikel 16.1 för jakt efter individer av en enligt direktivet skyddad art för att minska risken för skada utan att sådan jakt måste riktas mot en specifik problemindivid”, skriver firman.
Skrivningen om att det inte behöver finnas någon specifik problemindivid blir särskilt intressant i ljuset av hur länsstyrelsen i Dalarna tolkat lagstiftningen. I ett beslut att avslå begäran om skyddsjakt daterat 2011-10-19 skriver länsstyrelsen följande:
”Sedan oktober 2010 har det rapporterats sex hundangrepp från varg i Malung-Sälens kommun. Angreppen har skett inom olika revir, nya parbildningar kan ha skett sedan alfadjur skjutits 2010. Därför kan upp till fyra olika revir ligga bakom angreppen, utan att räkna eventuella ensamma vargar. ”
”Det kan dock enligt vår bedömning finnas ett visst utrymme enligt artikel 16.1 för jakt efter individer av en enligt direktivet skyddad art för att minska risken för skada utan att sådan jakt måste riktas mot en specifik problemindivid”, skriver firman.
Skrivningen om att det inte behöver finnas någon specifik problemindivid blir särskilt intressant i ljuset av hur länsstyrelsen i Dalarna tolkat lagstiftningen. I ett beslut att avslå begäran om skyddsjakt daterat 2011-10-19 skriver länsstyrelsen följande:
”Sedan oktober 2010 har det rapporterats sex hundangrepp från varg i Malung-Sälens kommun. Angreppen har skett inom olika revir, nya parbildningar kan ha skett sedan alfadjur skjutits 2010. Därför kan upp till fyra olika revir ligga bakom angreppen, utan att räkna eventuella ensamma vargar. ”
Avslog skyddsjakt i Dalarna
Senare i beslutet skriver länsstyrelsen att ”varg förekommer regelbundet i området, men revirstrukturen är inte helt klarlagd. I fjol sköts en varg med stöd av paragraf 28, vilket kan ha förändrat revirstrukturerna”.
Motiveringen är alltså att det kan vara så många olika vargar som har angripit hundar och tamdjur att det inte går att peka ut en ”problemindivid”. Därför avslog länsstyrelsen i Dalarna begäran om skyddsjakt.
Länsstyrelsens bedömning innebär alltså att när det blir så mycket varg att det inte går att bestämma vilken individ som orsakat skadan så går det inte heller att tillåta skyddsjakt.
Men det är alltså en bedömning som juristerna på Falkenborns advokatbyrå inte delar.
”Enligt undantag (b) räcker det med uppenbar risk för allvarlig skada för att punkten ska vara tillämplig. Någon skada behöver alltså inte ha konstaterats”, skriver advokatfirman i utlåtandet till Naturvårdsverket.
Motiveringen är alltså att det kan vara så många olika vargar som har angripit hundar och tamdjur att det inte går att peka ut en ”problemindivid”. Därför avslog länsstyrelsen i Dalarna begäran om skyddsjakt.
Länsstyrelsens bedömning innebär alltså att när det blir så mycket varg att det inte går att bestämma vilken individ som orsakat skadan så går det inte heller att tillåta skyddsjakt.
Men det är alltså en bedömning som juristerna på Falkenborns advokatbyrå inte delar.
”Enligt undantag (b) räcker det med uppenbar risk för allvarlig skada för att punkten ska vara tillämplig. Någon skada behöver alltså inte ha konstaterats”, skriver advokatfirman i utlåtandet till Naturvårdsverket.
Läs gärna advokatfirmans Analys art- och habitatdirektivet (pdf)