Enligt jordbruksdepartementet är tanken att en passkytt ska kunna skjuta en varg som attackerar hundförarens hund. Men frågan måste prövas i domstol för att få svar om passkytten kan ses som hundens ”vårdare”. 
Foto: Matts Bildström Enligt jordbruksdepartementet är tanken att en passkytt ska kunna skjuta en varg som attackerar hundförarens hund. Men frågan måste prövas i domstol för att få svar om passkytten kan ses som hundens ”vårdare”. 

Vilken passkytt vill bli testpilot och skjuta varg?

Passkyttar kan skydda jaktlagets hund mot rovdjursangrepp. 
– Det är i alla fall så vi resonerat på jordbruksdepartementet, säger departementssekreterare Helena Busk som sysslar med jaktfrågor. 
Ytterst måste dock saken prövas i domstol. Den som skjuter kan inte vara säker på att frikännas och kan få vapnet beslagtaget under lagföringen. Så frågan är vem som vill bli juridisk testpilot. 

Jägaren Olof Melin i Dalarna vände sig till länsstyrelsen för att få svar. Frågan var om hans jaktkamrater kan rädda hans hundar undan vargkäftar i händelse av ett vargangrepp under älgjakten i Gagnef.
Länsstyrelsen har inte svarat. Jakt & Jägares webbupplaga intervjuade tidigare Svenska Jägareförbundets jurist, Ola Wälimaa, som hade sin ståndpunkt klar. Så här sa han i intervjun:

”Gäller endast ägare eller vårdare”
– I paragraf 28 står det tydligt att rätten till försvar endast gäller ägare eller vårdare. Det betyder att även människor som till exempel lånar en hund för jakt, har rätt att försvara den. Det samma gäller människor som bor i samma hushåll som ägaren.
Han menar att åklagare definitivt kommer att väcka åtal mot en medlem i ett jaktlag som skjuter en varg som attackerar hunden.
– Sedan är det upp till domstolen att avgöra. Det finns inga tidigare fall så man kan inte säga hur domstolen kommer att resonera, kommenterade Ola Wälimaa.
Han ansåg också att konstruktioner, där man gör alla passkyttar till delägare i lagets jakthund, kommer att leda till att myndigheterna omformulerar lagen. Då slutar det med att ingen människa i Sverige får försvara sina djur mot rovdjursangrepp, befarar Ola Wälimaa.

En läsarkommentar sändes in
Men några dagar efter artikelns publicering på Jakt & Jägares hemsida kom plötsligt en kommentar från en läsare. Signaturen ”Lasse” har ställt exakt samma fråga som Olof Melin, men han ställde den till jordbruksdepartementet. Här är svaret han fick från Johanna Dahlin som jobbar på informationsstaben vid departementet:
”Handläggare på departementet anser att begreppet vårdare ska tolkas i vid mening. Hunden jagar på egen hand utan direkt kontakt med ägaren eller annan i jaktlaget. Även om hundägaren inte direkt sagt åt kamraterna i jaktlaget att ”vårda” hans hund bör de anses vara vårdare i den meningen att de försöker skydda den hund jaktlaget använder från att drabbas av skador. Det må sedan gälla att hindra hunden från att springa ut på en väg och bli överkörd eller att ingripa för att den inte ska skadas av rovdjur.
För ytterligare information om hur bestämmelserna ska tolkas rekommenderar jag att du vänder dig till Naturvårdsverket som är ansvarig myndighet i frågan.”

Bekräftas av departementet
Johanna Dahlin är mammaledig och har inte gått att nå för en kommentar. Men departementssekreterare Helena Busk, som är en av dem som jobbar med jaktfrågor, bekräftar att jordbruksdepartementets tjänstemän har resonerat som Johanna Dahlin svarar ”Lasse”.
– Tanken den här paragrafen är ju att människor ska kunna skydda tamdjur. Men vår uppgift är inte att tolka olika lagar, det ska domstolarna göra, men det är i alla fall så här vi har resonerat på jordbruksdepartementet, säger Helena Busk. 
Robert Franzén, handläggare av jaktfrågor på Naturvårdsverket, vill inte dra några slutsatser av skrivningen i paragraf 28.

Luddig skrivning ger osäkerhet
– Jag har gett mig in i debatter och kommenterat lagar tidigare och då har det blivit fel. Skrivningen kring begreppet vårdare är väldigt luddigt och tyvärr kvarstår osäkerheten.
– Saken måste prövas av domstol, som återvänder till förarbetena i lagen och tolkar lagstiftarens andemening, menar Robert Franzén.
Jobbigt läge, alltså, för passkyttarna i älgjakten. De kan eventuellt skydda lagets hund, men riskerar att bli straffade. Och om det bedöms som grovt jaktbrott är straffet normalt sett ett halvårs fängelse, eller max fyra år.
– Det gäller människor som faktiskt bara är ute efter att ha ihjäl rovdjur. Sådana hårda straff blir det aldrig om en jägare försvarar lagets jakthund, säger Robert Franzén.

Vem törs bli testpilot?
Blir ni klokare på hur ni ska agera när älgjakten drar i gång i södra Sverige på måndag? Säkert inte. 
Men den som prövar lagen kommer att bli juridiskt historisk i Sverige. Han eller hon har chansen/risken att bli det första, prejudicerande fallet som ger andra jägare vägledning.